Nyhet Två år i rad har Skolverket ställt in vårens nationella prov på grund av stor frånvaro och riskerna med smittspridning. Men i vår hålls proven som vanligt, trots fortsatt hög frånvaro.
Smittspridningen har slagit hårt mot grundskolorna och frånvaron är hög bland lärare och elever. Flera klasser i landet skolor har fått övergå till distansundervisning. Trots det svåra läget nalkas nationella prov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Provdatumen är satta den 8:e och 10:e februari.
På Mariehällsskolan i Stockholm är frånvaron bland elever och lärare så hög som 30–40 procent. Det uppger skolans biträdande rektor Johanna Stjernlöf. Situationen har enligt henne inte varit så bekymmersam tidigare i pandemin som den är nu. Hon tror att det blir svårt för skolan att genomföra nationella provet på ett rättssäkert sätt.
– Det finns anvisningar kring hur proven ska genomföras. Det blir jättesvårt att förhålla sig till dem när vi är så få i personalen. Det arbetet är inte någonting som bara sker på dagen provet genomförs, det är ett arbete som påbörjas vid planering redan nu, säger hon.
Våren 2020 och 2021 ställde Skolverket in de nationella proven. Förra årets beslut motiverades med att det, på grund av den höga frånvaron och smittskyddsaspekter, inte skulle kunna gå att genomföra proven ”på ett sådant sätt att syftet med dem uppnås”. Detta i enlighet med ”Förordningen om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta”.
Men i år är planen att de nationella proven ska genomföras på satta datum. Den stora majoriteten av proven ligger i april och maj och Skolverket uppger att de förhåller sig till Folkhälsomyndighetens scenarier om att smittspridningen tydligt ska avta under våren.
Myndigheten framhåller dock att det är bekymmersamt att två delprov ska hållas för årskurs 6 redan om två veckor, trots rådande situation.
– Om det är så, vilket det är, att många elever och lärare är hemma och att det blir väldigt svårt att genomföra de här proven, då har rektorn en möjlighet att lokalt ta beslut om att flytta på provdatum till ett senare tillfälle, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.
Vanligtvis, menar han, är uppskjutande av nationella prov förenat med risker om otillåten spridning av dem. Vilket är en av anledningarna till att man inte öppnade för det tidigare år.
– Men i och med att det handlar om årskurs 6 bedömer vi att de riskerna, åtminstone historiskt sett, borde kunna vara hanterbara. Jämfört med om det hade handlat om prov i årskurs 9 eller gymnasiet. Där är proven är mycket mer high-stake och där betygen verkligen betyder någonting.
Skolverket planerar inte att flytta på något av provdatumen, som är planerade sedan ett och ett halvt år tillbaka. Enligt Anders Boman skulle det öppna för flera problem för skolornas egen planering som till exempel friluftsdagar och andra aktiviteter.
– Att vi skulle hitta ett nytt, nationellt provdatum med kort varsel som inte skulle ställa till det för skolorna, det håller jag för omöjligt.
Han understryker också att rektorn alltid har möjligheten att flytta på ett provdatum.
Är det möjligt att låta de elever som missar provet nu i februari att skriva vid ett annat tillfälle?
– Enligt våra föreskrifter kan en rektor flytta på ett provdatum. Men då ska det ske för hela skolenheten. Sen finns det också en möjlighet för rektorn att besluta om en enskild elevs eventuella skrivning av provet i efterhand. Men vanligtvis brukar vi trycka på att det är förenat med en del risker eftersom klasskompisarna har skrivit. Rektorn måste då fråga sig hur värdefullt det provet blir.
Johanna Stjernlöf tycker att Skolverkets argument ter sig konstiga i förhållande till hur de motiverat att ställa in provet tidigare år.
– Under de tidigare vårterminerna har vi egentligen haft bättre förutsättningar att genomföra nationella prov. Absolut inte så hög frånvaro vi har nu. Om en tredjedel av eleverna är frånvarande är det bara vissa elever som får det bedömningsunderlaget med sig. De andra går miste om det.
Hon menar också att det kommer att bli svårt att föra statistik över elevernas kunskapsresultat, som SCB på uppdrag av Skolverket gör varje år. Om inte alla skolor skriver nationella provet och flera elever dessutom är frånvarande kan statistiken lätt ifrågasättas, menar hon.
Anders Boman håller med om att möjligheten att föra statistik utifrån provresultaten blir lidande. Men poängterar att det inte är syftet med provet.
– Provet har bara ett syfte och det är att vara betygsstödjande bedömningsunderlag i lärarens betygssättning av eleven. Det syftet omöjliggörs inte av att vissa elever är hemma och är sjuka, säger han.
Men enligt Johanna Stjernlöf är det problematiskt för likvärdigheten, och en rättvis bedömning, om så många som en tredjedel av eleverna är frånvarande vid provtillfället.
– Då är det bara vissa elever som får det bedömningsunderlaget med sig. De andra går miste om det, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
