skola Efter en dom har uppgifter om elevsammansättning och betyg sekretessbelagts. Nu presenterar Skolverket förslag på hur statistiken fortsatt ska kunna samlas in och varnar samtidigt för långtgående konsekvenser om så inte sker.
Från och med i tisdags, 1 september, är omfattande uppgifter som rör betyg, resultat på nationella prov och socioekonomisk elevsammansättning – ja, till och med en lista på alla Sveriges skolor – hemligstämplade. Beslutet är en följd av att offentlighetsprincipen inte gäller friskolor, och i en tolkning av SCB kom statistikmyndigheten fram till att elevuppgifter som kan anses röra ”ekonomiska förhållanden” hos ett företag inte ska vara offentliga, enligt Offentlighets- och sekretesslagen.
I ett överklagande från SKR om statistik som SCB nekat att lämna ut, slog Kammarrätten fast SCB:s beslut. Det här kom att tolkas som att inga uppgifter om betyg och socioekonomiska förhållanden får lämnas ut från friskolor, och enligt Skolverkets bedömning skulle då även motsvarande uppgifter för kommunala skolor hemligstämplas – det här med hänvisning till kravet om likabehandling av offentliga och privata huvudmän.
Skolverket har, tillsammans med SCB, fått i uppdrag att föreslå lösningar för att kringgå den sekretess som nu gäller, genom till exempel lagändringar. I en utredning på 47 sidor redogör Skolverket för den rad konsekvenser som myndigheten bedömer att dagens sekretess får. Bland annat nämns att vissa statsbidrag, som grundar sig på socioekonomiska faktorer inte kommer kunna delas ut, och att andra statsbidrag, som tar hänsyn till elevantal kommer att bli svåra att hantera:
»Den totala årliga budgeten för de bidrag där statistiken är en central del av handläggningen uppgår till drygt 13 miljarder kronor, vilket är en betydande del av den totala budgeten för samtliga statsbidrag« skriver Skolverket.
Myndigheten bedömer också att nationella prov kan bli svåra att genomföra överhuvudtaget, om inte tillgång till det så kallade skolenhetsregistret (över alla skolor i Sverige) finns. Bland annat konstaterar Skolverket att det de inte kan »kommunicera med skolenheterna inför proven då vi helt enkelt inte vet vilka vi ska kommunicera med«. Även om proven skulle kunna genomföras blir det svårt att använda resultaten som stöd för betyg och som redskap för en likvärdig bedömning, med det rättsläge som gäller.
Dessutom bedöms Skolinspektions granskande arbete försvåras betydligt, och kommuners kompensatoriska uppdrag i skolan, som bygger på socioekonomiska faktorer som exempelvis föräldrars utbildningsnivå, försvåras.
Skolverket konstaterar att en offentlighetsprincip som även gäller fristående skolor skulle lösa de problem som finns nu när statistik om betyg och elevsammansättning sekretessbelagts, och att ett sådant färdigt förslag redan finns i form av en lagrådsremiss.
Men i brist på att ett sådant förslag kan bli verklighet (det är till exempel oklart om det finns majoritet för en offentlighetsprincip i riksdagen) föreslår Skolverket fyra andra sätt för att fortfarande säkra tillgång på statistik:
- Det första förslaget gäller att en sekretessbrytande bestämmelse, som gäller ett antal tydligt definierade uppgifter, införs för Offentlighets- och sekretesslagen. Skolverket uppger att förslaget skulle bli oflexibelt i så mån att myndigheten inte kan ändra vilka uppgifter de behöver hur som helst.
- Det andra förslaget rör också Offentlighets- och sekretesslagen, men här handlar det om ett undantag från sekretessreglerna vad gäller ekonomiska förhållanden för just skolverksamhet. En intresseavvägning bör göras utifrån ett allmänintresse av insyn i frågor som rör elever och utbildningen, vägt mot företagets affärsförhållanden och konkurrensskäl. Nackdelen med det här förslaget bedöms vara att det kan innebära ett krångligt och långdraget lagstiftningsarbete, då till exempel SCB och Skolverket kan göra olika bedömningar av allmänintresset.
- Det tredje förslaget gäller att statistik samlas in med olika definierade ändamål, vilket skulle kunna få till följd att samma uppgifter samlas in dubbelt. Nackdelen är också, enligt Skolverket, att kvalitetssäkringen kan bli komplicerad eftersom exempelvis: » Det kan hända att skolhuvudmännen redovisat uppenbart felaktiga uppgifter som behöver rättas till i dialog med respektive huvudman«. SCB och Skolverket skulle också behöva bygga upp dubbla funktioner som genomför samma arbete.
- Förslag fyra innebär att uppgifter som idag samlas in för SCB:s statistikredovisning istället skulle samlas in i separata utbildningsdataregister som ligger utanför statistiksekretessen. Det här förslaget liknar förlsag 3, men innebär mindre dubbelarbete. Skolverket skriver dock att det är osäkert om den här metoden är förenligt med statistiksekretessen.
Det här är inget som kommer vara färdigt om några månader eller ett år ens. Det kan ta flera år att genomföra.
Just när det gäller socioekonomiska uppgifter, som migrationsbakgrund eller föräldrars utbildningsnivå, krävs att SCB – som i dag har presenterat egna förslag för att undkomma sekretessen –luckrar upp sin sekretess, eftersom de har ensamrätt på den här typen av uppgifter. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att situationen är »beklagansvärd« men att det är glädjande att hela skol-Sverige vill ha en lösning på den. Men trots de fyra förslag som myndigheten presenterat i dag handlar det inte om några snabba lösningar:
– De är verkligen inte lätta att genomföra. De kräver beredning och i vissa fall lagändringar. Det här är liksom de tänkbara lösningar som vi ser och det finns för- och nackdelar med var och en, säger Peter Fredriksson.
Finns det något av förlagen som ni ser att det skulle gå snabbare att genomföra än de andra?
– Nej, när vi tittar på tidsperspektivet kommer alla de här lösningarna att ta tid. Det är inget som kommer vara färdigt om några månader eller ett år ens. Det kan ta flera år att genomföra, säger Peter Fredriksson.
Om SCB:s och Skolverkets förslag för att bryta eller kringgå sekretessen går igenom är tanken att uppgifter ska vara offentliga på samma sätt som de var fram till 1 september, alltså även för journalister och allmänhet.
– Ambitionen är att den statistik vi publicerat ska bli offentlig på samma sätt som tidigare genom våra förslag.
Nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos är kritisk till att Skolverkets från början valde att göra en så långtgående tolkning av sekretessbestämmelsen, så den kom att omfatta även kommunala skolor.
»Man hade kunnat åberopa den rätt till insyn i kommunala angelägenheter som medborgarna enligt kommunallagen har, även om angelägenheterna överlämnats till privata utförare. Att rakt av acceptera att affärssekretess trumfar insynsrätt är inte självklart utan hade kunnat prövas av domstol. Som grund till beslutet framhålls först och främst skollagens skrivningar om likabehandling av fristående och kommunala skolor«, skriver Jonas Vlachos i en mejlkommentar.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill i dag inte kommentera de enskilda förslagen. På frågan om regeringen kan tänka sig få fram med förslaget om offentlighetsprincip för friskolor, vilket förespråkas av Skolverket, svarar hon i en skriftlig kommentar:
»Det som är fokus nu är att snabbt få igenom ett förslag som går igenom riksdagen och som löser det akuta problemet som har uppstått. De här uppgifterna behövs för barn och föräldrar men också för våra myndigheter och för att staten och kommunerna ska kunna fördela rätt resurser till skolor»
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
