Slavlöner och svartarbete bakom hyllad modell för EU-migranter

“Vi åt från soporna bakom Coop”, säger Cristina, en av de EU-migranter som anställdes enligt den hyllade Mariefredsmodellen, visar Expressens granskning.

Mariefredsmodellen har blivit hyllad på flera håll. Även Dagens Arena har använt den som ett gott exempel på hur personer från exempelvis Rumänien erbjuds jobb i Sverige.

Nu visar Expressens granskning att personerna som anställts i Strängnäs har tvingats jobba svart, oförsäkrade och för väldigt låg lön – ibland för inga pengar alls.

– Det var ett väldigt hårt liv i Sverige, vi fick ett mål mat om dagen, resten åt vi från soporna som kastades bakom Coop på kvällarna, maten i butikerna var alldeles för dyr för oss, säger Cristina.

De fick sälja hantverk från Tanzania, egentillverkade hantverk och utföra olika slags hushållsnära tjänster hos Mariefredsborna.

De som varit ansvariga för anställningen av EU-migranterna pekar framför allt på att det varit svårt att hålla reda på vad som gällde med skatter och försäkringar.

– Det här är jättestort och svårt att veta hur man ska hjälpa och följa de här reglerna. Det är väldigt enkla tjänster som det handlar om, rensa garderober och fixa i trädgårdar. Det är inga sociala avgifter eller skatter eller något sådant som har betalats på det här. Om de ska jobba enligt kollektivavtal, hur ska man få svenskarna då att anlita dem för de lönerna? Säger Anna Löfving, en av de huvudansvariga för anställningarna.

Men enligt både de personer från Rumänien som Expressen talat med och andra ortsbor så är bilden att EU-migranterna har blivit utnyttjade.

– Jag tycker att de utnyttjades. Det var inte rimligt att de skulle få 10 000 kronor var när de sålde för 500–600 kronor per dag. Då backade jag, för jag har en bra relation till alla rumäner och ville inte vara med i soppan när hon ska betala ut deras löner, säger Angelica Andersson som hoppade av det så kallade Tanzania-projektet när hon förstod att EU-migranterna inte skulle få den lön de blivit lovade.