Public service Tv-licensen skrotas och istället ska public service finansieras via skattesedeln, det föreslår public servicekommittén idag. Men journalistförbundet ställer sig kritiska till den skattefinansierade modellen.
De stora dragen i utredningens förslag har redan offentliggjorts, bland annat via ett avslöjande i radioprogrammet Medierna i P1 samt via uppgifter till Dagens Nyheter, men det var under måndagen som kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) först tog emot public service-kommitténs första delbetänkande.
Förslaget innebär i korthet att modellen med en tv-avgift skrotas och att public service istället finansieras via skattesedeln och baseras på inkomst. Personer som tjänar minst 131 000 kronor föreslås betala maxbeloppet på 1308 kronor om året. Förslaget innebär också att betalningen till public service individualiseras, vilket gör att exempelvis en ensamstående förälder max betalar 1308 kronor, jämfört med den nuvarande tv-licensen på 2340 kronor.
Radiotjänsten i Kiruna avvecklas och i stället landar ansvaret på att samla in tv-skatten på skatteverket.
Förslaget om ett skattebaserat finansieringssystem har varit kontroversiellt och när det har debatterats tidigare har kritikerna menat att finansieringsmodellen via skattesedeln innebär att politiker i riksdag och regering kan få större inflytande över public service.
För att säkra oberoendet bör finansieringen inte behandlas i samband med statsbudgeten, föreslår kommittén. Dessutom bör sändningstillstånden också vara på åtta år och den partipolitiska representationen i styrelsen för förvaltningsstiftelsen som äger public service.
– Att sänka tilldelningen till public servicebolagen går inte utan att ändra lagstiftningen och det är en betydligt krångligare process, säger public service-kommitténs styrelseordförande Sture Nord under presentationen av utredningens första delbetänkande.
Journalistförbundet har ändå ställt sig kritiskt till förslaget och vill hellre se en modernisering inom ramen för det nuvarande systemet. I en debattartikel i Svenska dagbladet argumenterar de för att en skattebaserad finansiering lätt leder in samtalet på »argument som styrs av plånboken snarare än förnuftet.« och tar Finland som exempel.
Slutbetänkandet ska presenteras i juni 2018.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
