gängbrottslighet Projektet Sluta skjut har visat tecken på framgång i Malmö. Staden förlänger nu projektet med tre år och nyss bestämdes att det även införs i Göteborg. Stockholm ser nu över utvärderingsresultat och en form av modellen kan bli aktuell under våren.
Två veckor in i januari bestämde Malmö att förlänga det våldsbrottsförebyggande projektet Sluta skjut med tre år. Strax därefter gick Göteborg ut med att de också kommer att implementera projektet i sin kommun. Sluta skjut-modellen bygger på den amerikanska metoden GVI, Group Violence Intervention, och är ett samverkansprojekt mellan kommunen, Polismyndigheten, kriminalvården och civilsamhället.
Metoden utgår från att ett fåtal individer kan kopplas till allt grovt våld i samhället. Dessa individer och de grupper de tillhör kallas till möte där myndigheterna sätter press på dem för att få dem att lägga ned vapnen och i stället ansluta sig till avhopparprogram. Sluta skjut började som ett pilotprojekt i Malmö kommun år 2018 och avslutades 31 januari 2020, men har nu alltså förlängts. Skjutningarna i Malmö har minskat markant sedan 2017.
Nu sias det om att modellen kommer att sprida sig till fler städer runt om i landet. I Stockholm har Feministiskt initiativ varit drivande i frågan och uppmanat kommunen att införa det.
– Vi är väldigt positiva till att det fungerat så väl i Malmö. Det som har varit framgången, samverkan med civilsamhället och aktörer som annars inte brukar vara delaktiga i det förebyggande arbetet, är vad vi saknar i Stockholm. Det går över mitt förstånd att huvudstaden, som haft ett rekordår, inte har redan har infört Sluta skjut, säger Lisa Palm, gruppledare i Feministiskt initiativ.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har nyligen kommit ut med en processutvärdering av Sluta skjut och just nu sitter stadsledningskontoret i Stockholms stad och går igenom denna för att se över resultaten. Enligt socialborgarrådet Jan Jönsson (L) har kommunen följt projektet och tycker att det är spännande. Han förklarar också att Stockholm har en egen modell de jobbar utifrån.
– Det är ju tydligen också så att Sluta skjut når goda resultat och det är vi positiva till. Sen har ju vi då utvecklat, under tiden vi väntat på resultatet, den näraliggande modellen Trefas, säger han.
Trefas är liksom Sluta skjut ett samverkansprojekt mellan olika myndigheter och aktörer i samhället med syfte att få ned våldsbrottsligheten i samhället.
– Polis, socialtjänst och kriminalvård delar en lägesbild kring hur det ser ut i framför allt Järva där vi har börjat. Det är framför allt polisen som står för underrättelseinformationen och så försöker man identifiera individer som man tror skulle kunna vilja hoppa av eller som verkligen behöver hoppa av för att klara sina liv. På olika sätt har man försökt att nå fram till de här individerna för att hjälpa till med kvalificerad avhopparverksamhet eller i andra fall mer repressiva åtgärder från polisens sida, om man har varit helt avvisande till olika stödinsatser, säger Jan Jönsson.
Han förklarar också att samarbetet med kriminalvården inneburit att socialtjänsten har börjat få möjlighet att träffa personer som sitter häktade och påbörja planeringen redan där. En möjlighet som tidigare inte funnits.
– Det som vi inte har som Sluta skjut-modellen har är call-ins, att man ringer in grupperingar till olika möten, det finns inte i vår modell, säger Jan Jönsson.
Finns det några indikationer på att Trefas skulle fungera bättre än Sluta skjut?
– Sluta skjut tilltalar mig för att det verkar börja byggas upp en forskningsevidens kring det. Vi hade tankar på att börja med Sluta skjut men blev uppmanade av polisen att inte göra det förrän man hade en mer gedigen grund att stå på.
Lisa Palm menar att det inte finns något skäl att vänta med att påbörja implementeringen. Feministiskt initiativ lade tillsammans med Vänsterpartiet fram förslaget i kommunfullmäktige senast i december, men det blev nedröstat.
– Jag tycker att man borde förbereda sig för att implementera Sluta skjut. Jag känner inte att vi har någon tid att vänta. När vi har sett de resultat vi ser i Malmö tycker jag att vi ska påbörja arbetet. Det är därför vi har lagt fram förslaget gång på gång, säger Lisa Palm.
Robert Karlsson, biträdande regionpolischef, säger att polisen i Stockholm inte är emot att införa Sluta skjut, men att de dels först vill se en effektutvärdering av projektet, vilken väntas komma från Brå den 1 mars, och dels resultatet av regionens egna samverkansprojekt, som Trefas.
– Vi är beredda på vilken lösning som helst, men då vill vi veta att den fungerar. Vi vill också titta på vad har vår egen Trefas givit, och vi har andra initiativ på polisområdet Syd och på andra ställen i Stockholm som man behöver fundera över, säger han.
Robert Karlsson konstaterar också att man nu på nationell nivå är i en fas där man försöker hitta en systematik som kan införas inte bara i Stockholm utan också på andra orter. Samtidigt som han är positiv till Sluta skjut lyfter han att det inte är säkert att den fungerar på alla orter.
– Det ser väldigt olika ut på olika ställen. Det är inte säkert att en modell kommer att fungera på alla problembilder, det måste vi också fundera över, säger Robert Karlsson.
Den stora skillnaden mellan de olika modellerna är att Sluta skjut har ett gruppfokus medan Trefas riktar sig mot individer. Ett samverkansprojekt riktat mot grupper vore bättre, tycker Lisa Palm.
– Det är absolut nödvändigt att polisen kan slussa in unga vuxna till våra insatsgrupper som man får stöd från, som socialtjänsten. I Sluta skjut handlar det mer om att arbeta med gruppen för att hitta vägar ut, och att få gruppen att säga nej. Det får ju en större effekt på hela samhället, säger hon.
Jan Jönsson säger att han inte riktigt vet om call-ins skulle fungera lika bra utifrån en Stockholmskontext, eftersom strukturen av den grova brottsligheten ser annorlunda ut i Stockholm än i Malmö.
– Vi har inte på samma sätt en pyramidstruktur. Järva är lite unikt på det sättet att det finns inte några riktiga ledargestalter. Det är mer vad man kan kalla för oorganiserad grov brottslighet. Man har tillfälliga lojaliteter som snabbt kan brytas och beroende på vad man ska göra för typ av aktion så samlar man ihop folk med olika kompetenser, och sen bryts det där upp. Det är också orsaken till att vi har så många konflikter som är mellan gamla vänner. Har man någon i toppen finns det ett intresse för den att det inte ska bli alltför mycket oreda. Blir det för mycket mord, konfrontationer eller hämndspiraler så tar de ju fokus från det man vill ha, det vill säga väldigt stora pengar, säger han.
Jan Jönsson säger inte direkt om Stockholms stad kommer att införa Sluta skjut-modellen som den ser ut i Malmö. Han menar att det snarare kommer att röra sig om att utveckla den modell som kommunen redan har.
– Om det visar sig att vi kan genomföra Sluta skjut eller delar av det så finns det ingen motsättning med vår egen modell. Trefas får helt enkelt bara utvecklas i den riktningen. Så fort det kommer ny kunskap ska den in och påverka riktningen i det här arbetet.
Så om utvärderingarna visar goda resultat kommer Stockholms stad att införa en variant av modellen Sluta skjut?
– Jag skulle säga att då är det definitivt i den riktningen vi kommer att gå, säger Jan Jönsson.
Lisa Palm håller med om att metoden kan anpassas till ett slags Stockholmskontext, men hon anser att det viktigaste är Sluta skjut-modellens fokus på grupper i stället för individer, som Trefas fokuserar på.
– Det har inte alls samma tyngd som GVI eller Sluta skjut, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
