Nyhet Antalet barnfamiljer som vräks ökar. I många fall på grund av hyresskulder på några tusen kronor, och ibland så små belopp som 600 kronor. Socialstyrelsen vill att kommunernas socialtjänster ser över sina rutiner.
Under första halvåret 2021 blev 150 barnfamiljer avhysta från sina hem. 273 barn berördes. Det är 14 fler barnfamiljer och 28 fler berörda barn än i fjol.
Dagens Arena har tittat närmare på Kronofogdens statistik över barnvräkningar under 2021 för att undersöka storleken på hyresskulden.
Vi har tittat på sju stadskommuner och totalt 52 avhysningar, där grunden för avhysningen var betalningsföreläggande. I 25 av fallen var skulden mindre än 20 000 kronor. I drygt en tredjedel, 18 av fallen, var skulden under 10 000 kronor. I 16 av dessa var det ett allmännyttigt bostadsbolag som ansökt om vräkning.
Anna Lindskog, utredare på Socialstyrelsen, säger att skulder under 10 000 kronor inte är något ovanligt.
– Det är inget nytt för i år. Det vi har kunnat se i statistiken ganska länge nu är att i snitt ligger hyresskulden för de som blir avhysta runt 22 000 kronor. Och cirka 40 procent av skulderna är under 10 000 kronor, säger hon.
I kommunerna var det 35 barn som berördes av en avhysning där skulden var under 10 000 kronor. Av dessa var majoriteten, 15 barn, permanent boende i bostaden. I två fall var hyresskulden så låg som 600 kronor och föräldern var ensamstående. I en ny rapport från Socialstyrelsen om att förebygga hemlöshet konstaterar myndigheten att de flesta barn ”som får uppleva en avhysning från sitt permanenta boende lever med sin ensamstående mamma”.
En person eller familj som riskerar att bli avhysta har enligt socialtjänstlagen rätt att söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Men det är inte alltid det beviljas. Socialtjänsten gör alltid en individuell prövning och tittar på inkomster och ägodelar. Bedömer socialtjänsten att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd avslås ansökan.
– Att behovet bedöms kunna tillgodoses på annat sätt är en vanlig orsak till att ekonomiskt bistånd inte beviljas. I andra fall kan det vara så att man inte har lyckats fått tag på personen eller så är personen inte är intresserad av att ha kontakt med socialtjänsten, vilket alltid är frivilligt, säger Anna Lindskog.
Ibland har familjen redan flyttat när socialtjänsten kopplas in, framhäver Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har tagit fram en rad material som socialtjänsten kan använda för att få in rutiner i det uppsökande, förebyggande och uppföljande arbetet gällande avhysningar. Men hur det fungerar ser väldigt olika ut i olika kommuner, konstaterar Socialstyrelsen.
– En del kommuner har en framtagen rutin där det väldigt tydligt framgår ansvar för alla inblandade i socialtjänsten. En del har som rutin att man skickar ett brev när socialtjänsten får kännedom om risk för avhysning och en del har som rutin att man gör hembesök.
När en barnfamilj riskerar att drabbas av vräkning har socialtjänsten ett ansvar att väga in barnets bästa i sin bedömning. De måste också dokumentera och beskriva hur man har vägt in det. Detta ansvar har blivit tydligare sedan Barnkonventionen blev lag förra året, uppger Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen skriver i sin rapport att det i intervjuer med Kronofogden framgår att socialtjänsten ibland arbetar ”avhysningsförberedande för att se till att avhysningen löper smidigt snarare än att arbeta avhysningsförebyggande med att förhindra genomförandet av avhysningen”.
Ett hinder för att förebygga vräkningar, som Socialstyrelsen lyfter i rapporten, är att många hyresvärdar låter inkassobolag hantera obetalda hyror redan en vecka efter förfallodagen. Detta utan att först skicka en betalningspåminnelse eller söka socialtjänsten för samverkan.
I en kartläggning som Hem & Hyra gjorde 2019 framkommer det att 41 av de 50 största allmännyttiga bostadsbolagen skickar en obetald hyra till inkasso redan efter en vecka. Utan att påminna hyresgästen. Socialstyrelsen konstaterar att när inkasso kopplas in minskar tiden att finna en lösning.
”När hyresvärdar skickar betalningspåminnelser vid obetald hyra kan hyresvärden och socialtjänsten samverka för att tillsammans med hyresgästen finna en lösning”, skriver de i rapporten.
Vad händer då med familjerna efter att de har blivit avhysta? Socialstyrelsen uppger att socialtjänsten inte har ansvar över att se till att de får en ny lägenhet. Men riskerar familjen att hamna i akut hemlöshet är socialtjänsten skyldiga att se till att de har någonstans att ta vägen.
– När det är barnfamiljer försöker man att inte ta härbärgen. Lösningar som sker då är hotell, vandrarhem eller jourlägenheter, säger Anna Lindskog.
Barnombudsmannen har tidigare föreslagit att socialtjänsten ska få i uppdrag att se till att barnfamiljer som riskerar akut hemlöshet får ett långsiktigt boende. Eftersom kortsiktiga och otrygga boenden är påfrestande för barnets hälsa och strider mot Barnkonventionen.
Men Socialstyrelsen konstaterar att socialtjänstens handlingsutrymme, när det gäller långsiktiga boendelösningar, delvis styrs av att det finns tillgång till lämpliga boenden och lägenheter i kommunerna. Det är också svårt när billiga hyresrätter försvinner och trösklarna på bostadsmarknaden blir högre.
– Det som verkligen är begränsande är att det är svårt att få tag i hyreslägenhet med en hyra som de här personerna klarar av, säger Anna Lindskog.
”Brist på bostäder som motsvarar behoven hos olika grupper, hyresnivåer som är för höga för hushåll med genomsnittliga eller lägre inkomster och höga krav för att godkännas som hyresgäst bidrar till denna utestängning. Dessa faktorer är förutsättningar som även kommunernas socialtjänst agerar utifrån”, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport.
Något som lyfts i Kronofogdens statistik över barnvräkningar är att 212 av 290 kommuner inte avhyste barnfamiljer under 2021. För att förebygga vräkningar i fler kommuner föreslår Socialstyrelsen att man arbetar mer med stödmaterial som redan finns framtagna och får hjälp med metodstöd för att följa upp arbetet. Det behövs ingen ändring eller något tillägg i socialtjänstlagen, menar de.
– Om man utgår från de stöd som redan finns, och också en ny handbok för ekonomiskt bistånd som kom i somras, då får man bra stöd för vilka rutiner och arbetsmetoder som bör finnas på plats, säger Anna Lindskog och tillägger:
– Sen ser det olika ut i kommunerna. I väldigt små kommuner vet socialtjänsten till stor del redan vilka familjerna är. I större kommuner kan det vara svårare att ha en överblick av hur det ser ut.
Läs mer:
Fler barnfamiljer vräks i pandemin
Märta Stenevi om barnvräkningar
BO efterlyser kartläggning av barnhemlöshet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
