Klimatpolitik Energieffektiviseringar har stor potential att minska Sveriges elanvändning om redan kända åtgärder införs. Men regeringens nya energiproposition saknar en plan för hur. Medan ministrarna fortsätter att skjuta effektivisering på framtiden pågår desto mer aktivitet bland samhällets allra yngsta.
Runtom i Stockholm springer femåringar omkring i gröna kepsar med texten ”tomma rum är släckta rum”. De har examinerats i energibesparing av figurerna Agent Ström och Elboven, som spelat en interaktiv föreställning på deras förskolor om att spara på el, vatten och värme.
– Vi frågar dem om de vill utbilda sig till energiagenter, det brukar bli 100 procent ja, säger projektledaren Emelie Gyllander Tano.
Fram till återbesöket och examensprovet jobbar förskolan med uppdrag från Energiagenterna, som är en del av det pedagogiska materialet.
Examensprov för energiagenter
– Vi repeterar, hur ska det vara i tomma rum? När behöver man använda vatten och när kan det vara avstängt?, säger Emelie Gyllander Tano.
Alla femåringar klarar så klart examensprovet och blir färdigutbildade energiagenter.
Projektet har tagits fram av Stockholm stads fastighetsbolag Sisab som ett sätt att spara energi. Det pedagogiska innehållet utgår från läroplanen för förskolan som säger att barn ska ”ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.” Sedan starten 2014 har 12 000 barn deltagit.
Samhället i stort har mycket att vinna på energieffektivisering. Sveriges elanvändning kan minska med 20–25 TWh till 2030 om redan kända åtgärder införs i bostads-, service-, industri- och transportsektorerna, visar Energimyndigheten i en ny rapport. Det kan jämföras med Sveriges totala elförbrukning som 2022 var 137 TWh. (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar)
“Täta systemet först”
Regeringen uppgav i klimathandlingsplanen som kom före jul att den skulle återkomma med åtgärder för energieffektivisering i den energipolitiska propositionen. När den lades fram på tisdagen saknades det.
Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet anser att propositionen är otydlig kring mål, åtgärder och styrning mot energieffektivisering. Det bekymrar henne:
– Energieffektiviseringen är en pusselbit som vi inte har råd att inte ha en stark styrning mot. Vi ska tillföra mera el, men vi måste täta systemet först, säger hon.
Regeringen vill göra om målen för energieffektivisering för att inte hindra elektrifieringen och omställningen till fossilfri elproduktion och skriver att de ska återkommer senare till hur.
Bakläxa för Sverige
Målen behöver också behöver anpassas till EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv från 2023. Sverige har precis fått bakläxa från EU för sin allt för låga ambitionsnivå för minskad energianvändning, rapporterar Dagens Nyheter.
Målet för hela EU är att minska energianvändningen med 20 procent, enligt Energimyndigheten. Sverige har föreslagit att bidra genom att minska vår energianvändning med 1,4 procent, skriver DN. Målet som EU satt för Sverige är desto högre, 17 procent. Om Sverige inte justerar sin plan kan det innebära repressalier från EU.
Dagens Arena har frågat klimatminister Romina Pourmokthari (L) om vilka hon anser ska minska energianvändningen för att uppnå EU:s mål och om det ska ställas krav på att göra det.
Pourmokhtari vill dubbla
– Det som ligger i fokus för den här regeringen är att dubblera vår kapacitet fram till år 2045. Självklart arbetar vi fortsatt med energieffektivisering och hur man kan skapa större flexibilitet, till exempel att ha olika priser om man konsumerar vid olika tillfällen som uppmuntrar till mer förnybar produktion.
I synen på hur människor ska bidra till minskad energianvändning ligger klimatministerns svar långt från läroplanen för förskolan.
– Vår vision politiskt är att vi inte ska lyckas med klimatomställningen genom att förvägra människor möjligheter och friheter i vardagen. Jag är mån om att energikrävande företag kan starta i Sverige och att svensk ekonomi kan växa på det sättet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
