Snart ett halvårs utredning om IES ägare

skolägare I december bytte Internationella engelska skolan (IES) ägare. Sedan dess pågår en kartläggning om vilka som styr alla de bolag som äger skolan. Lagen är inte anpassad efter den här sortens ägande, säger Carin Clevesjö på Skolinspektionen.

I december köptes Internationella engelska skolan (IES) ut från börsen av den Luxemburg-baserade fonden Paradigm capital till ett värde på tre miljarder kronor. Det var den hittills största affären som rör en svensk friskola.

Redan i slutet av oktober fick Skolinspektionen information av IES om ägarbytet, vilket skolhuvudmän är skyldiga enligt lag att lämna information om. Redan då började myndigheten utreda ägarstrukturen och det arbetet pågår fortfarande.

– Det handlar om många timmars arbete, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.

Även om hon inte vill göra någon uppskattning av hur mycket tid som lagts på utredningen handlar det om minst några veckors heltidsarbete. En utredare och en beslutsfattare är de som i huvudsak hanterar den här och andra ägar- och ledningsprövningar, men med regelbunden hjälp av annan kompetens inom Skolinspektionen.

IES är skyldiga att komma in med uppgifter om de olika ägarbolagen och dess styrelseledamöter, suppleanter och »personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten«. Men Skolinspektionen måste granska uppgifterna. Enligt de uppgifter myndigheten fått in hittills handlar det om minst åtta olika bolag.

Kompletterande information har begärts in successivt under utredningen och det har emellanåt tagit lång tid att få in underlag, säger Carin Clevesjö.

– Vårt arbete börjar genom att identifiera ägarförhållandena och verifiera dokumenten som vi får in.

Vad har varit svårigheten i det här arbetet?

– När vi pratar om ägar- och ledningskrets måste vi identifiera alla dessa bolag och aktörer, och bestämma vilka som har ett bestämmande inflytande. Det är ju en sak att kontrollera svenska ägare och dess ledning– till exempel genom om man har registreringsbevis och aktiebok – men de här uppgifterna har vi inte på samma sätt när det gäller utländska aktörer. Då behöver vi gå till huvudmannen (IES) och be dem att komma in med motsvarande handlingar från utländska myndigheter, säger Carin Clevesjö.

Om allt går som Skolinspektionen hoppas kommer man inom kort få in de sista uppgifterna man begärt in, och kunna avsluta ärendet.

– Jag hoppas att det blir inom den kommande månaden, men allt beror på hur mycket vi ser att det finns att utreda när allt material är inne, säger Carin Clevesjö.

Tycker du att IES har uppfyllt sin skyldighet att lämna uppgifter om ägarbyte?

– Ja, det har de.

Bakgrunden till den kontroll Skolinspektionen nu genomför är en ändring i skollagen som gäller från 2019 och som innebär att ägare och styrelse i skolbolag ska kontrolleras hårdare. Det handlar både om ekonomiska förutsättningar att driva skola, och att de personer som har inflytande över skolan bedöms lämpliga, till exempel vad gäller att de inte ska vara dömda för brott tidigare.

Men bland alla personer som potentiellt kan ha inflytande över en skola i Sverige, behöver bara någon enstaka kunna något om att driva skola.

– Insikt om att bedriva skolverksamhet ska finnas samlad i ledningskretsen, säger Carin Clevesjö.

I den politiska diskussionen kring lagändringen har ofta viljan att stoppa »kortsiktiga ägare« från skolvärlden luftats. Men den nuvarande lagstiftningen möjliggör inte någon som helst kontroll över hur länge ett bolag äger en skola eller skolkoncern innan det säljer vidare.

– Nej, vi tittar på att det finns en ekonomisk robusthet och hur man planerat sin budget för skolverksamheten,  men vi har ingen möjlighet att ställa frågor som: kommer ni att sälja inom fem år? Även om intentionerna fanns, och det har nämnts i förarbetena, kan vi idag inte pröva ägarnas ekonomiska långsiktighet.

Inte heller kan riskkapitalbolag stoppas från att äga skolor. Frågan är om lagen är anpassad för en verklighet där bolag eller delar av bolag snabbt kan byta ägare, oavsett om man finns på börsen eller inte.

– Jag tror inte att lagstiftaren såg framför sig den här typen av ägande. Det finns utmaningar som jag inte tror man hade sett när lagen tillkom. Man hade kanske förhoppningar om att lagen skulle komma åt mer än vi ser att den gör, säger Carin Clevesjö.

Hon välkomnar ändå lagstiftningen, som hon menar har gjort att man har kunnat stoppa oseriösa aktörer inom skolan. Även utbildningsminister Anna Ekström (S) är nöjd med den nya lagen, trots de komplikationer som Skolinspektionen stött på i ägarutredningen av IES:

»Jag kan konstatera att de skärpta bestämmelserna för ägar- och ledningsprövning som regeringen infört redan har använts och att de har varit ett nödvändigt verktyg för Skolinspektionen att upptäcka och stoppa olämpliga huvudmän att driva så viktiga skattefinansierade välfärdsverksamheter som skolan« säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i en skriftlig kommentar.

Gunilla Svantorp är socialdemokratisk ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Hon skrev för en vecka sedan en debattartikel där hon var kritisk till att Skolinspektionen tvingas lägga mycket resurser på att utreda ägarstrukturen i en friskola som IES. Hon skrev också att det nya regelverket om ägar- och ledningsprövning kan behöva stramas upp.

– Vi tycker att det här är helt orimligt. Jag tycker att exemplet med IES visar att så länge ägandet är inom Sverige finns det en rimlighet i kontrollen som behöver göras – men när den går över i utländska riskkapitalbolag blir det ett väldigt tungrott system och en annan situation som vi kanske måste titta på, säger Gunilla Svantorp.

I grunden är problemet, menar hon, att riskkapitalbolag tillåts äga skolor, med ett intresse att göra vinst, snarare än att bedriva god utbildning.

Är det ändå värt att ha krav på ägarprövning i lagen?

– Jag tycker att det är självklart att vi vet vilka som äger verksamheter där våra barn går i skolan, så vi måste göra det jobbet som det ser ut nu, även om det tar lång tid, säger Gunilla Svantorp.