Social housing kommer allt närmare

Bostad Billiga bostäder blir allt färre i svensk allmännytta. Frågan är var människor med låg inkomst ska bo när trösklarna till bostadsmarknaden blir allt högre. Forskare tror att Sverige är på väg mot en ny social bostadssektor.

Miljonprogrammets bestånd står inför upprustning. Mer än 300 000 av allmännyttans lägenheter, byggda mellan åren 1961-1975, ska renoveras under de närmaste 30 åren. Flera av bostadshusen är i akut behov av upprustning då de nått sin tekniska livslängd på 50 år, och trots det inte genomgått några större underhållsåtgärder. Dessutom behöver fastigheterna energieffektiviseras för att bli mer hållbara.

Men renoveringarna förväntas kosta mycket. Boverket har uppskattat att det kommer att kosta uppemot 500 miljarder kronor. I flera fall har kommunala bostadsbolag velat höja hyran med upp till 60 procent för att finansiera upprustningen. Detta har mötts av stora protester från hyresgäster som menar att en sådan höjning skulle få många att tvingas flytta. Ett aktuellt fall är Bergshamra i Stockholm, där hyresvärden Signalisten vill höja hyra med 55 procent (detta kan du läsa mer om här).

Särskilt problematiskt blir detta då många områden som står inför renovering, och har börjat renoveras, är ekonomiskt utsatta. Detta har en studie från Chalmers 2016 visat. I den belyser forskaren Mikael Mangold dilemmat om nödvändig upprustning och hur den riskerar att slå hårt mot de boende. Han har räknat på att hyran i halva fastighetsbeståndet i Göteborg kan öka med 35-50 procent.

I enlighet med bruksvärdesystemet kan hyresvärdar, privata som kommunala, genomföra standardhöjningar i samband med renoveringen. Genom att byta ut golv, kök och badrum efter ett stambyte kan hyran förhandlas upp till samma nivå som på nyproducerade lägenheter.

Martin Grander är doktor i urbana studier vid Malmö universitet. Han säger att företag som måste göra stora renoveringar och menar på att de inte klarar det med befintliga resurser, de gör gärna dessa standardhöjningar för att höja hyran. Detta är också, menar han, delvis följd av att allmännyttan sedan reformen i hyreslagstiftningen 2011 måste drivas utifrån affärsmässiga principer. Detta gäller även när hyresvärdarna gör kalkyler för att renovera. De får inte gå med förlust i en renoveringsprocess.

– Konsekvensen blir att utbudet av åtkomliga bostäder minskar. Det kan man se som ett bekymmer i dag när vi har den bostadssituation vi har, där vi har framför allt en grupp med lägre inkomster som behöver bostäder. Om de här bostäderna skulle försvinna då har man svårare att bostadsförsörja den gruppen, och då tvingas man ta fram andra lösningar på sikt, säger Martin Grander.

Han tror att det kan bli nödvändigt med en social bostadssektor av annan typ än dagens allmännytta. Subventionerade bostäder eller förturer för de som inte omfattas av sociala kontrakt, och som har för låg inkomst för att kunna efterfråga en vanlig hyreslägenhet.

– Idealtypiskt ska den här gruppen klara sig på svensk bostadsmarknad genom att man har en allmännytta som har låga inkomstkrav och bostadsbidrag som täcker upp om man har lägre inkomst. Men i dag ser vi att det här inte riktigt funkar. Dels på grund av att bostadsbidraget är lågt, men kanske framför allt för att det inte finns så många lägenheter i den här prisnivån. Och en del företag har höga inkomstkrav, säger han.

En diskussion om en social bostadssektor och hur en sådan ska se ut har tagit fart, säger Martin Grander. Antingen har man sociala bostäder tillsammans i en trappuppgång eller ett hus, eller, som Grander menar att de flesta förespråkar, blandat i bostadsområden.

– Eller så kan man tänka sig att det inte handlar om enskilda bostäder utan om att man följer och hjälper individer som är i behov av socialt bostadsstöd. Sen kan det vara vilken bostad som helst, men att de får förtur och en subvention som kan upphöra när det löst sig ekonomiskt för dem.

Kan det inte bli stigmatiserande med en social bostadssektor?

– Ja, stigmatisering kommer man nog få hur man än gör, vare sig man blandar bostäder eller inte. Å andra sidan kan man hävda att miljonprogramsbostäder och de som bor där i dag redan är stigmatiserade, vi har redan en hög grad av segregation. Det är klart att det kan bli ett steg värre om man inför en dåligt genomtänkt social bostadslösning. Där får man verkligen fundera på hur man vill utforma en sådan.

Han tror inte att vi kommer att se en ”klassisk” social bostadssektor som den i exempelvis England, med enstaka bostadshus för sociala bostäder och där dem är väldigt utpekande och stigmatiserade.

– Jag tror att den svenska bostadspolitiken är ganska djupt rotad i samhället och politiken. Jag har svårt att se att man skulle vända upp och ned på den. Men jag tror att man kommer se gradvisa förändringar och behöva tweaka till den för bättre möta de utmaningar som finns i dag, säger Martin Grander.

Har allmännyttan spelat ut sin roll på den svenska bostadsmarknaden?

– Nej, jag skulle inte säga att den har spelat ut sin roll. Den fyller fortfarande ett viktigt syfte, och i de flesta kommunerna är det så att man har rimliga uthyrningskrav och rimliga hyror, säger Martin Grander och fortsätter:

– Allmännyttan tar i dag ett stort socialt ansvar i de flesta kommuner. Men om man säljer av bostäder i hög utsträckning och de här renoveras upp, kanske står man då kvar med ett bestånd som är mindre allmännyttigt och då hamnar vi till slut i en situation då vi måste hitta någon ny lösning.