Hälften av socialsekreterarna i Stockholm anser att de inte klarar att hålla en rättssäker verksamhet. Pressen att hålla budget gör också att klienters behov får stå tillbaka.
Elin Lindén, socialsekreterare på barnenheten i Rinkeby-Kista, har tröttnat. Bara det senaste året har antalet anmälningar om barn som far illa ökat med närmare 100 procent.
– Folk säger upp sig, vi har vakanser och vi får gå in och täcka upp själva utan att för den delen räcka till, säger hon till Dagens Arena.
Hon sätter sig en oktoberdag ned och skriver ett brev till politikerna i Stockholms stad:
”Det som händer hos oss nu är inte en värdig arbetsmiljö att arbeta i och vi hinner inte med att göra ett tillräckligt bra socialt arbete. Vi är flexibla till det yttersta och våra biträdande enhetschefer gör ett fantastiskt duktigt jobb för att försöka hålla ihop vårt arbete med klienterna.”
Och hon fortsätter:
”Barn i utsatta situationer blir lidande av allt det här – när insatser kommer igång för sent, telefonsamtal missas att ringas, tider inte går att hitta för samverkan med olika parter, och vi hinner inte sätta oss ner och fokusera på att skriva färdigt utredningar.”
Elin Lindén är långt ifrån ensam socialsekreterare om att uppleva att arbetssituationen är ohållbar. På torsdagen släppte Akademikerförbundet SSR en kartläggning över hur yrkesgruppen upplever situationen.
Siffrorna är alarmerande. I Stockholm stad uppger 78 procent av socialsekreterarna att arbetsbelastningen är hög eller mycket hög. Strax över hälften menar situationen är så ansträngd att man inte klarar av att hålla en rättssäker verksamhet. Bara 7 procent anser att det är klienternas behov som får styra. Två tredjedelar menar att det är kommunens budget som styr vilka åtgärder som sätts in.
– Budgeten styr vad vi kan göra. Vi skulle vilja göra mycket mer, säger Elin Lindén och instämmer i att rättssäkerheten är hotad.
– Det gäller framför allt ifråga om att starta utredningar i tid och hålla utredningstider, men också till viss del val av insatser. Man väljer att låta budgeten styra framför behoven.
– Det kan vara att vi inte börjar jobba med ärenden på flera månader för att det inte finns handläggare som kan ta han om det. Själv hinner jag ofta inte hålla utredningstider och ibland tvingar budgetramarna oss att välja billigare och mindre omfattande insatser.
Från Akademikerförbundets sida menar man att kommunerna måste börja anställa fler socialsekreterare om det ska finnas en chans att förbättra situationen, liksom att satsa på erfaren personal.
– Det här läget är ohållbart, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet
På Elin Lindéns arbetsplats kommer nu fler konsulter att tillfälligt komma in för att avlasta personalen. Men en lösning som på sikt kan förbättra socialsekreterarnas situation finns fortfarande inte på plats.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
