Johan Pehrson. Foto: Matilda Nehlmark/Regeringskansliet.

Skatter Liberalernas partiledare Johan Pehrson utesluter inte höjda skatter för att rusta upp försvaret. Bland Liberalernas väljare är 75 procent emot att höja skatten, men enligt Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet, kan det finnas ett stöd för höjd skatt för försvarssatsningar. 

Nyligen gick Socialdemokraterna ut med förslaget om en Totalförsvarsfond på minst 250 miljarder kronor. Partiet vill finansiera fonden genom lån men de har också föreslagit en beredskapsskatt för att finansiera löpande utgifter fullt ut.

– Vi kommer att behöva öka skatteuttaget för de rikaste, så beredskapsskatten lever i högsta grad fortfarande, sa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till SVT (03-13)

Förra veckan gick Johan Pehrson (L) ut och sa att han inte utesluter höjda skatter för att rusta upp försvaret.

– Om det inte sker några positiva förändringar framöver, är det klart att vi behöver se en skattereform för att kunna betala för vår frihet. Den har ett pris, sa han i en intervju med SvD (03-20).

Att föreslå höjda skatter är lite av ett tabu som politiker i Sverige i dag. Mätningar sedan 1995 från SOM-institutet visar att de flesta svenskar tycker att det är ett dåligt förslag att höja skatten. Det har fluktuerat och mellan åren 2000 och 2001 var det nästan 70 procent som svarade att det är ett bra förslag att sänka skatterna. I senaste mätningen från 2024 var andelen 51 procent som tyckte det var ett dåligt förslag att höja skatterna. Medan 21 procent ansåg att det är ett dåligt förslag att sänka skatterna.

 

– En tolkning är att det som politiker i Sverige i dag är bra mycket lättare att föreslå att sänka skatter än att höja dem. Generellt är det svårt, vilket politiskt läger man än står i, att föreslå höjningar, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet.

Oro för konflikter

Till skillnad från S-sympatisörer, bland vilka 35 procent är negativt inställda till skattehöjningar, är en stor majoritet bland L-sympatisörerna (75 procent) negativt inställda till förslaget. Även bland övriga Tidöpartier tycker en stor majoritet att det är ett dåligt förslag. Men det innebär inte att det inte kan finnas stöd för höjd skatt inom specifika områden. Såsom klimatskatter eller satsningar på sådant som befolkningen bedömer som särskilt viktigt just nu, påpekar Daniel Jansson.

SOM-institutet har gjort mätningar om svenskarnas inställning till minskade utgifter till försvaret sedan 1986. I den frågan har opinionen skiftat från att vara positivt inställd till minskade utgifter, till negativt inställd. Många är också oroliga för militära konflikter (44 procent) och situationen i Ryssland (60 procent). 35 procent är oroliga för ett nytt världskrig.

 

 

– Sammantaget ger ju detta vid handen att det å ena sidan kan vara politiskt självmord att prata om att höja skatterna i Sverige. I synnerhet om man befinner sig på den högra halvan av politiken. Men å andra sidan är det tydligt att svenskarna just nu oroar sig för konflikter i omvärlden. Och att de har förtroende för och vill prioritera försvaret, säger Daniel Jansson.

”Övertygandets konst”

Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare vid Göteborgs universitet, skriver i ett mail till Dagens Arena att ”politiken är övertygandets konst”. Och att det finns utrymme för att skapa en större uppslutning kring skattehöjningar.

Men då måste folk köpa argumentationen. Finns goda argument kan säkert många ’det-beror-på’-väljare potentiellt övertygas om höjningar. Så fort man frågar om riktade skattehöjningar, att det ska till välfärd, sjukvård och skola, så brukar andelen positiva vara högre än den här generella okontextualiserade reflexen”, skriver han.

 

Detta visar även en Skop-analys från oktober 2023. Då svarade 90 procent av deltagarna att det är viktigare med mer pengar till sjukvården än sänkt skatt, 88 procent svarade mer pengar till äldreomsorgen och 82 procent att det är viktigare med satsningar på skolan än skattesänkningar. 

Dessutom svarade 72 procent att de är beredda att betala mer i skatt om det går till skolan, 83 procent om det går till sjukvård och 80 procent om det går till äldreomsorg.

Daniel Jansson menar att Johan Pehrsons uttalande i slutändan kan löna sig för en partiledare som egentligen har lite att förlora, men mycket att vinna just nu. Han refererar till det låga stödet för Liberalerna i de senaste opinionsundersökningarna. I senaste mätningen från SVT/Verian låg partiet på 2,8 procent.

– På samma sätt som att sänka skatter alltid har varit en högerfråga har ju säkerhet och försvar traditionellt också varit det. Och det uppskattas särskilt av dessa partiers väljare, säger Daniel Jansson.