Belgien Dagens Arena har intervjuat Mechelens borgmästare om stadens framgångsrika integrationsarbete.
Mitt emellan Bryssel och Antwerpen, en halvtimme åt vardera håll, i belgiska Flandern ligger staden Mechelen. En kulturhistorisk pärla: en gång betydelsefull handelshubb, och under en kort period på 1500-talet även nederländsk huvudstad. Nu skvallrar lyftkranar och byggen om en växande stad med framtiden framför sig, präglad av välordnad trygghet.
138 nationaliteter
Av de 86 000 invånarna har många invandrarbakgrund (138 nationaliteter), och staden nämns ofta som det goda exemplet på lyckad integration. Och bättre integration var det Bart Somers gick till val på till borgmästarposten år 2000. Femton år senare mottog han den prestigefulla utmärkelsen World Mayor. ”För att ha gett Mechelens invandrare förutsättningar att bidra till staden, ekonomin och kulturen” som motiveringen löd.
Bart Somers kontor ligger i Rådhuset vid Grote Markt, det medeltida torget där Rumbold-katedralen reser sig majestätiskt. Över torget går och cyklar invånarna och mixen av nationaliteter är tydlig, inte minst bland de yngre på väg till skolan.
Bart Somers har bråda dagar inför det stundande lokalvalet. Hans liberala parti styr sedan 2018 tillsammans med De gröna och ett självständighetsparti.
− Min släkt har bott i Mechelen i fjorton generationer, säger han.
Han är född 1964, samma år som Belgien skrev ett arbetskraftsinvandringsavtal med Marocko med ökad inflyttning som följd. När jobben försvann på 70-talet blev invandrarna kvar.
− Då fanns ingen integrationspolitik. Medelklassen började lämna Mechelen. I slutet av 90-talet var allt förändrat. Mechelen var smutsigast i Flandern, barnfattigdomen näst högst, en av tre butiker stod tomma, vi toppade vad gällde otrygghet och kriminalitet.
Nyanlända får en kompis
Problemen växte. Det gjorde också den invandringsfientliga yttersta högern. I valet 2000 fick de 20,1 procent av rösterna. Samtidigt tillträdde Somers som borgmästare, men i stället för hårdare tag mot invandringen satsades på integration. Prio var att försvara rättssäkerheten för de i utsatta områden där gängen fanns.
− Rättssäkerheten måste garanteras och barn som växer upp där måste ha förebilder.
En gammal bortglömd lag dammades av för att komma åt testosteronstinna bilförare som inte följde trafikreglerna (ett stort problem). Bilarna konfiskerades. Efter 22 beslagtagna bilar försvann problemet mer eller mindre.
− Det var noll tolerans.
Samtidigt satsades på uppsökande och förebyggande verksamhet, på mentorer och mötesplatser, på att engagera medborgarna.
− Vi gav 17–20-åringar, ofta med invandrarbakgrund, som jobb att engagera de yngre, bli deras ledare och fostrare. Din kusin eller någon du kände igen höll ögonen på dig.
Kompistanken levde kvar och fördes vidare i att erbjuda alla nyanlända en buddy, infödda Mechelenbor hjälper till med alltifrån språk och samhällsorientering, till att förstå koder och signaler.
− I bästa fall bjuder de hem dig på kaffe eller middag. Låter dig komma in i deras hem.
Behöver mötesplatser
Det svåra, menar Somers, är att få infödda och nykomlingar att blanda sig.
− Vi behövde och behöver mötesplatser.
En sådan mötesplats i Belgien är scouterna. På helgerna syns de överallt i parker och på hajk. Bart Somers båda döttrar är scouter. För invandrare är det svårare att förstå poängen med att bli scout. Men efter att ha lyft frågan med scoutrörelsen ligger den nu i för att hitta de som inte själva hittar till rörelsen.
Men bland det svåraste är boendesegregationen. Fast även här försöker Mechelens styrande förändra verkligheten: genom att övertala medelklassen att flytta till invandrartäta områden.
− Vi erbjuder 60–70 procent lägre hyra mot att du hjälper till tio timmar i veckan med olika grannfrämjande uppgifter som läx- och språkhjälp, hjälpa någon att söka arbete och lära ut återvinning.
Den som flyttar kan spara runt 8 000 kronor i månaden på hyran.
− Pengar du kan lägga undan till ett husköp. Ofta lockas unga människor, lärare, socialarbetare. Ett engagemang vi inte ska underskatta för att förändra de här områdena.
Skolsegregation måste brytas
Senare besöker jag förorten Mahatma Gandhi och ser resultaten av att man där sedan 2012 arbetar med att göra stadsdelen mer lekfull och modern vad gäller mötesplatser, grönområden med mera. Från miljonprogram till en plats att stanna på.
Segregationen måste också brytas i skolan.
− Men motståndet från medelklassen är starkt, konstaterar Somers.
Staden bjöd in medelklassföräldrar till en skola med stor andel elever med invandrarbakgrund.
− Vi sa att vi förstod deras oro. Men att deras barn kommer att leva i den här världen. Rektorn garanterade föräldrarna kvaliteten på undervisningen, att åtminstone 5–6 barn i en klass har flamländsk bakgrund.
Än så länge har några hundra föräldrar övertalats att byta skola för sina barn.
Någon vecka senare går Mechelen till val. Bart Somers koalition förlorar majoriteten, men bedöms kunna hitta ytterligare en samarbetspartner. Yttersta högern får som i senaste valet 10 procent; men sedan 2000 har de förlorat hälften av sina väljare. Trots allt ett tydligt stöd för Somers integrationspolitik, att Mechelens medborgare tycker den fungerar, och medelklassen att den är värd att lägga skattepengar på.
Text och foto: Gert Lundstedt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
