Forskning Studie efter studie visar på ett orsakssamband mellan en bättre skola och lägre brottslighet. Det visar en ny rapport från Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi. Men ofta glöms den goda skolans brottssänkande effekter bort.
Skolundervisning minskar möjligheten till att begå brott och mer utbildning minskar framtida brottslighet. Dessutom leder en högre utbildningskvalitet till färre brott. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
– Ja, utbildning av högre kvalitet minskar brottsligheten, och det gäller i synnerhet missgynnade grupper. Det vet vi, även om det inte finns så mycket explicita belägg om varför det är så, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.
Utifrån de vetenskapliga belägg som finns i dag är utbildning ett av de socialpolitiska områdena där forskarna kan vara som mest säkra på att det uppstår en brottssänkande effekt, enligt Randi Hjalmarsson. Forskningsrapporten radar upp många studier som visar att brottsligheten kan minska genom socialpolitiska insatser. Det gäller inte bara inom utbildningsområdet utan även till exempel inom alkoholpolitiken, hälso- och sjukvården, sysselsättningspolitiken, och barns tidiga uppväxtmiljö.
Randi Hjalmarsson konstaterar att oron för brottsligheten oftast möts med kriminalpolitiska verktyg och att det faktum att även socialpolitiska verktyg kan sänka brottsligheten ofta kommer bort i debatten.
– Det handlar om att dessa åtgärder har en indirekt effekt på brottsligheten, till skillnad från kriminalpolitiska insatser som har en direkt effekt, förklarar hon.
Ett av de områden som sticker ut i forskningen är just utbildning. Att det finns så många bra studier på området gör skolan till ett av de mest lovande socialpolitiska områdena när det gäller att minska brottsligheten.
– Utbildning är ett område som bör prioriteras. Detta för att det finns stöd för ett starkt orsakssamband mellan utbildning och minskad brottslighet, och för att forskning visar att det finns många andra vinster som inte är kopplade till brott, när man ökar utbildningsnivån och kvaliteten på utbildningen, säger Randi Hjalmarsson till Dagens Arena.
Det handlar alltså inte bara om det uppenbara: att människor i högutbildade områden och miljöer begår färre brott. Nej, det handlar om ett orsakssamband. Att bättre och längre utbildning verkligen påverkar brottsligheten.
Vad kan forskare vara mer eller mindre säkra på när det kommer till kopplingen mellan utbildning och kriminalitet?
– Det finns flera spår, i huvudsak tre. Dels handlar det om en inkapaciteringseffekt. Att vara i skolan gör eleverna oförmögna till att begå brott. Här finns starka belägg för att detta gäller åtminstone egendomsbrott. Dels finns också starka belägg för att mer utbildning och flera år i skola även minskar den framtida brottsligheten. Också högre kvalitet på utbildning minskar brottsligheten.
Kvalitet kan mätas på många sätt, och i de studier Randi Hjalmarsson går igenom handlar det bland annat om hur bra resultat eleverna gör i en skola och hur mycket pengar som satsas.
En av de nyaste studierna hon berättar om i rapporten kan till exempel visa att skolor som fick mer pengar av politikerna i Michigan i USA under 90-talet i mindre grad hade elever som begick brott, både som unga och vuxna, än andra jämförbara skolors elever. Pengarna gick bland annat till att minska klasstorlekarna, och till högre lärarlöner. Skolorna fick också råd att anställa studierektorer med fokus på disciplin och skolk. För Sveriges del finns flera studier, bland annat en studie som visar att införandet av ytterligare ett obligatoriskt skolår sänkte brottsligheten för pojkar. Mätte forskarna hur många som blev dömda minskade brottsligheten med 7 procent. Mättes hur många som hamnade i fängelse var minskningen 15 procent.
Randi Hjalmarsson rekommenderar beslutsfattare att se över hur man ökar närvaron i skolan, eftersom skolk är ett stort problem. Men detta måste då göras utan att det går ut över dem som redan närvarar i skolan. Andra åtgärder att överväga är att satsa på mer kompetent personal, öka lärarkvaliteten och att minska klasstorlekarna. Dessutom bör man utvärdera kvaliteten på skolorna i utsatta områden, och överväga om det behövs satsas mer resurser där.
Hur kan hon då vara relativt säker på att studierna visar att det är just utbildningen, och inte några okända andra faktorer, som ligger bakom förändringarna? Jo, rapporten utgår i stort sett endast från den forskning som använder så kallade kvasiexperimentella upplägg, där de undersökta jämförsgrupperna av elever har uppstått som en bi-effekt av olika beslut och händelser. Här har deltagarna visserligen inte valts ut slumpmässigt som i ett laboratorieexperiment (inte minst för att det vore oetiskt), men förhållandena liknar ett riktigt experiment.
– Det är inte bara så att man använder kvasi-experimentell forskningsdesign, utan de utvalda studierna använder metoderna på ett verkligt bra sätt, säger hon.
Varför har då utbildning en brottssänkande effekt? Inom den nationalekonomiska forskningstradition som Randi Hjalmarsson verkar inom antar man att potentiella brottslingar väger in värdet av sin utbildning när de gör sina val. Förenklat uttryckt så ställer de sig frågorna ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att begå brott?” och ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att satsa på utbildning och jobb?”. Det handlar om rationella bedömningar av för- och nackdelar med olika val. Även om Randi Hjalmarsson framhåller att en sådan förklaringsmodell har sina begränsningar är det en lämplig utgångspunkt för att teoretisera om hur socialpolitik kan minska brottsligheten, menar hon.
Men det finns även andra teorier. Olof Bäckman, professor i kriminologi, utgår från ett mer kriminologiskt och sociologiskt perspektiv och menar att mekanismerna till stor del handlar om att man blir etablerad i samhället genom utbildning.
Håller du med om att det finns ett orsakssamband mellan utbildning och brottslighet?
– Ja, och anknytningen till arbetsmarknaden är viktig här. Att få ett jobb hänger ju ihop med utbildning eftersom utbildning skapar förutsättningar för en tryggare plats på arbetsmarknaden, säger Olof Bäckman.
Han har länge intresserat sig för hur kriminalitet kan kopplas till fattigdom, ojämlikhet och utanförskap, samt hur olika former av socialpolitik påverkar människors livsbanor.
– Att resonera i ”costs and benefits of crime” är ett sätt att tänka kring sambandet, men jag ser det mer ur ett resursperspektiv och att sannolikheten att någon skaffar sig denna resurs dessutom hör ihop med uppväxt, bland annat familjens utbildning.
Likheten med det nationalekonomiska perspektivet är att man i bägge traditioner kan sägas prata om tillgång till resurser, och att tillgången till denna resurs kan påverka sannolikheten för att en individ begår brott. Skillnaden är att kriminologer och sociologer oftast inte försöker förklara mekanismerna bakom sambandet utifrån individernas rationella val.
– Utbildningen skapar förutsättningar för att etablera sig i samhället, och då blir inte kriminaliteten ett val. Valet om man ska välja kriminalitet eller inte uppstår inte om man har en god utbildning, kan man säga, säger Olof Bäckman.
Han tar också upp ett annat perspektiv. Det handlar om sociala relationer.
– När man har ett jobb eller när man går en utbildning påverkas de prosociala banden. Man får relationer med skötsamma personer, vilket kan göra att sannolikheten ökar för att man själv blir skötsam.
Randi Hjalmarsson utesluter inte andra teoretiska förklaringsmodeller, men påpekar att även människor med en bra och lång utbildning begår brott. Däremot håller hon med om att vissa samband även skulle kunna handla om starkare relationer till icke-kriminella vuxna i skolan. Men detta utesluter inte att det finns rationella val inblandade.
– Utgångspunkten är att individer i regel agerar rationellt. Jag kan inte säga att de rationella övervägandena är de enda tänkbara förklaringarna till varför vissa begår brott eller inte, men denna teoretiska modell skulle även kunna inkludera att starkare relationer med icke-kriminella vuxna i skolan leder till lägre brottslighet. Bra relationer, liksom för övrigt en god hälsa, ger en bättre förankring på arbetsmarknaden, vilket för en rationell individ leder till lägre brottslighet, säger Randi Hjalmarsson.
Rickard Jakbo
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
