Enligt Riksrevisionen väljer lärarstudenter bort de utbildningar som behövs mest. Därför bör regeringen styra hur utbildningsplatserna fördelas.
Blivande lärare väljer utbildningsinriktning mer av intresse än av behov på arbetsmarknaden. Högskolorna och universiteten får resurser efter hur många studenter lärosätet har på sina utbildningar.
Dessa faktorer riskerar att försvåra en framtida rekrytering av de lärare som det redan finns brist på, skriver Riksrevisionen i en ny rapport.
I rapporten föreslås en mer aktiv styrning av regeringen på inriktning och platsantal som lärosätena erbjuder. Detta eftersom det på vissa utbildningsplatser finns för få studenter samtidigt som det råder brist på utbildade lärare på arbetsmarknaden.
Riksrevisionen refererar till Högskoleverket och Statistiska centralbyrån som i sina prognoser visar att det behövs fler yrkeslärare, speciallärare, matematik och naturkunskapslärare samt lärare för grundskolans årskurser 7-9.
Utifrån lärarbristen inom vissa områden behöver högskolorna samverka mer för att stärka lärarutbildningen och matcha arbetsmarknadens behov. Detta föreslår Riksrevisionen att regeringen stimulerar och underlättar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
