Nyhet Brottsliga upplägg i företag som utnyttjar välfärdssystemet ökar. Samtidigt blir de svårare att stoppa, varnar tolv myndigheter i gemensam rapport.
Den organiserade brottsligheten blir allt mer raffinerad när kriminella infiltrerar företag och utnyttjar bidrag. Detta enligt ny lägesrapport som tolv svenska myndigheter presenterar, däribland Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Polisen och Skatteverket.
– Brottsligheten gräver sig allt djupare under ytan och begås mer i det dolda genom legala företag, infiltration och penningtvätt av brottsvinster, säger Linda H Staaf som är underrättelsechef på polisens nationella operativa avdelning (NOA).
Det handlar inte bara om narkotikabrott och våld. Även om det utgör en viktig del av kriminella verksamheter. Det senaste decenniet har man upptäckt att brottsligheten kryper in mer i företagen. Det menar Britt-Marie Hultström som är verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan:
– Tidigare, skulle jag vilja påstå, rånade kriminella banker och värdetransporter. Nu har man fokuserat på att råna välfärdssamhället.
Det kan handla om felaktigt utbetalda assistansersättningar, anställningsstöd, tandvårdsstöd med mera. Det här är ingenting nytt. Samma problem presenterades redan i förra lägesbilden som kom 2019. Problemen har dock vuxit. Brott mot välfärdssystemet i form av felaktiga utbetalningar beräknas vara mellan 11 och 27 miljarder kronor per år.
– Det har pågått åtgärder hela tiden egentligen. Men problemet är strukturellt och långsiktigt. Det fylls på underifrån, ett sådant här samhällsproblem måste angripas på flera håll, säger Torbjörn Rosén som är polischef vid Ekobrottsmyndigheten.
Det som gör det svårt att stoppa dessa brottsupplägg är att företagen ger sken av att vara legitima verksamheter:
– Mycket av företagandet inom den organiserade brottsligheten ligger inbäddad i den ”legala samhällssfären”. Det blir ofta en gråzon mellan vad som är legalt och illegalt, säger Torbjörn Rosén och fortsätter:
– Man skulle kunna kalla företagen för vapnen för kriminella högt i hierarkin, säger Torbjörn Rosén som är polischef vid Ekobrottsmyndigheten.
Myndigheterna önskar förändringar som förenklar informationsutbyte. Britt-Marie Hultström anser att sekretesslagen behöver ses över totalt. De tolv myndigheterna menar att det skulle underlätta kontrollen av uppgifter.
– När många myndigheter samverkar ökar vår förmåga att angripa och försvåra kriminellas penninghantering och tvätt av brottsvinster. Vi behöver arbeta tillsammans med alla våra verktygslådor, säger Elena Wallin som är underrättelsechef på Skatteverket.
De samverkande myndigheterna vill bättre förebygga felaktiga utbetalningar. Så att pengarna inte återinvesteras i andra verksamheter, för då sker en sorts penningtvätt som gör att illegala företag kan uppfattas som legitima.
– En fortsatt god myndighetssamverkan är en förutsättning för att kunna komma åt brottsligheten men vi behöver också effektivare verktyg, säger Torbjörn Rosén och fortsätter:
– Nuvarande regelverk begränsar oss idag, till exempel behöver vi i vår underrättelseverksamhet ha möjlighet att kunna få ut finansiell information såsom kontoutdrag och elektronisk kommunikation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
