valet 2022 Medan hushållen pressas av höjda priser på mat, bensin och el, blir statens ekonomi tillfälligt stärkt. Dagens Arena har kartlagt hur statens finanser påverkas av inflation och höjda räntor.
När Demoskop frågat väljarna vilka frågor de rankar som viktigast inför valet kommer Sveriges ekonomi på tredje plats. Drygt hälften uppger att det är den viktigaste politiska frågan just nu (undersökningen genomfördes 26 juli – 4 augusti).
John Magnus Roos är konsumtionsforskare vid Centrum för konsumtion vid Handelshögskolan i Göteborg och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde. Han säger att när människor uppger att Sveriges ekonomi är en viktig fråga utgår de ofta från den egna ekonomin.
– Det man tycker om sin egen ekonomi avspeglas ofta i hur man ser på Sveriges ekonomi. Man utgår från hushållets ekonomi eftersom väljare oftast inte har koll på makroaspekter, säger John Magnus Roos.
Det är också fler väljare i nyligen gjorda undersökningar som tycker att Sverige är på väg åt fel håll. Det hänger delvis ihop med ekonomin, menar John Magnus Roos.
– Anser man att Sveriges ekonomi gått dåligt tycker man också att landet gått åt fel håll. Ekonomin är viktig när det gäller vad folk tycker om landet i stort.
Specifikt oroar sig svenskarna för räntenivåer och stigande priser på el, bensin och mat.
– Sverige förde en väldigt expansiv penningpolitik under finanskrisen, och även åren efteråt när många andra länder stramade åt. Det gör att Sverige har haft en väldigt lånefinansierad konsumtion där många inte behövt bekymra sig för sin köpkraft. Det har legat i allas intressen att folk konsumerar. Men fler och fler börjar nu oroa sig för hur man ska klara räntorna, säger John Magnus Roos.
Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken kommer att höja räntan med ytterligare 1,25 procentenheter under hösten vilket gör att räntan landar på 2 procent.
– Vi går in i en lågkonjunktur nästa år, även om den inte blir så djup som under finanskrisen, och vår bedömning är att den håller i sig till slutet av 2024, början av 2025 ungefär, sa Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef vid Konjunkturinstitutet i senaste upplagan av Svt Agenda.
Statens ekonomi påverkas också sedan början av året av stigande inflation och räntor. Men inte alls på samma sätt som hushållen. Mycket pekar på att staten tvärtom får ett starkare budgetsaldo till följd av det ekonomiska läget.
– På kort sikt stärks statens budget, framför allt på grund av inflationen. Och bakgrunden till det är att budgeten strukturellt fungerar så att de flesta skattebaser stiger med ökande priser. Till exempel om maten stiger i pris med 10-15 procent och folk handlar ungefär som tidigare så ökar statens intäkter från moms, säger Mårten Bjellerup, chefsekonom på Riksgälden.
Konjunkturinstitutet gjorde för några år sedan en beräkning på hur ett höjt ränteläge (med en procent) skulle påverka statens finanser. Den visar att de ökande kostnaderna som staten får för att subventionera hushållens bolån genom ränteavdraget, kompenseras genom att staten får större ränteintäkter exempelvis från pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar, räntefonder och schablonskatten på ISK-sparande. På marginalen blir summan ett litet överskott i statens kassa.
Mårten Bjellerup är överens med KI i den uträkningen, men tycker att statsskulden bör läggas till.
– Även räntorna på statsskulden kostar staten mer, men totalt blir det
ändå fortfarande ganska nära noll.
Å andra sidan har svenskar på senare år tenderat att sätta in pengar på sitt skattekonto, som en slags besparing, eftersom sparräntan hos bankerna varit så låg.
– När till exempel företag har mött minusränta hos affärsbankerna har de fått nollränta på skattekontot och därför har de satt in pengar där. Det har gjort att staten har fått mer skatteintäkter än man annars skulle ha fått eftersom pengar på skattekontot räknas som en skatteintäkt, säger Mårten Bjellerup.
Men nu räknar Riksgälden, och andra aktörer, med att hushåll och företag i år och nästa år kommer att plocka ut det mesta av de totalt cirka 70 miljarder kronor som idag finns på skattekonton
– Dessa uttag kommer i så fall att tynga budgetsaldot med samma summa, vilket gör att effekten av högre räntor sannolikt blir negativ för statsbudgeten, säger han.
När det gäller utgiftssidan av statens budget utmärks den av att flera av utgiftsposterna har ett automatiskt tak som hindrar kostnaderna från att stiga över en viss gräns.
– Generellt kan man dela upp utgifterna i tre delar. Först har vi regelstyrda anslag med framförallt ekonomiska transfereringar där det finns
tak för ersättningsnivån, men även bistånd och EU-betalningar. Andra delen är förvaltningsanslag till
myndigheter. De räknas upp varje år, men där drar staten av ett produktivitetsavdrag, så normalt bromsas ökningen av utgifterna en del av det. Den tredje utgiftsdelen består av nominellt bestämda anslag, till exempel statsbidrag till kommuner. Dessa anslag saknar helt prisindexering. Så för alla de här tre delarna så finns det en broms för statens utgifter – de växer, men normalt sett inte lika snabbt som skatteintäkterna. Därför brukar man tala om att det finns en inbyggd automatisk budgetförstärkning, säger Mårten Bjellerup.
Den här besparingen för staten blir än tydligare i år, när priserna utan bromsar i systemet skulle ha ökat mer än vanligt. Och det bidrar till att statens ekonomi totalt sett snarast stärks av inflationen och ränteläget. En annan faktor är intäkterna till följd av stigande elpriser – som nuvarande regering sagt att man delvis vill ge tillbaka till konsumenterna i form av subventioner där elpriserna är som högst.
– Knorren i nuläget är att en av de varor som ökat mest i pris är el. Vi har väldigt höga överföringsavgifter som på kort sikt ger tiotals miljarder till statens konto. Men på lång sikt är de tänkt för exempelvis investeringar i bättre överföring i elnätet, säger Mårten Bjellerup.
Han betonar dock att det här är utvecklingen på kort sikt. På lite längre sikt får staten högre utgifter och lägre skatteintäkter, menar han.
Kommuner och regioner drabbas också av höjda priser och räntor, vilket SKR nyligen varnat för. Även om kommuner och regioner beräknas göra överskott på många miljarder i år, vänder utvecklingen drastiskt under nästa år enligt prognos. Exempelvis beräknas kostnaderna för avtalspensioner öka med 31 miljarder kronor under 2023 jämfört med i år, enligt SKR.
Det här beror på att avkastningsskatten på pensionsförsäkringar baseras på statslåneräntan. Den ligger nu på 1,67 procent, jämfört med 2021 då den i genomsnitt låg på 0,23 procent.
Att kommuners och regioners ekonomi pressas hårt leder redan nu till tal om behov av höjda statsbidrag, vilket då kan bli en högre utgift för staten nästa år.
– Med stigande räntor följer dämpad ekonomiskt aktivitet. Successivt får staten högre utgifter och skatteintäkterna dämpas, till exempel genom höjda transfereringar. Den förstärkning av budgeten som inflationen ger är alltså tillfällig och på lite sikt får vi försämrade statsfinanser i takt med att konjunkturen blir svagare, säger Mårten Bjellerup.
Transfereringar, som exempelvis försörjningsstöd, justeras årligen efter prisbasbeloppet, och det väntas öka mer än vanligt kopplat till inflation. Men någon siffra är ännu inte fastställd, enligt socialdepartementet.
Dagens Arena bevakar väljarnas fem viktigaste frågor.
Del 1: Lag och ordning.
Del 2: Sveriges ekonomi
Del 3: Sjukvård
Del 4: Integration
Del 5: Skolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
