BOSTÄDER Det statliga stödet för att underlätta renovering av hyreshus i områden med socioekonomiska utmaningar hade marginell effekt, visar en ny granskning. »Det stämmer väl överens med den kritik som funnits i branschen hela tiden«, säger Jennie Wiederholm på Hyresgästföreningen.
På onsdagen släppte Riksrevisionen en granskning av det stöd för renoveringar och energieffektiviseringar för flerbostadshus med hyresrätter i områden med socioekonomiska utmaningar, som infördes hösten 2016. I granskningen framkommer att stödet inte var utformat på ett ändamålsenligt sätt, och att bara en bråkdel av pengarna använts. Hyresgästföreningen är eniga med Riksrevisionens slutsats.
– Även om vi försiktigt välkomnade stödet när det kom är vi inte förvånade över utredningens slutsatser. De stämmer ju väl överens med den kritik som funnits i branschen hela tiden sedan stödet först lades fram, säger Jennie Wiederholm, som är utredare inom energi och miljö på Hyresgästföreningen.
Stödet utgjorde en viktig del av 2016 års stora bostadssatsningar, och 800 miljoner kronor om året under tre år öronmärktes i syftet. Det avvecklades med 2019 års höstbudget.
Satsningarna tog sin grund i att en stor del av de bostäder som finns är mer än 50 år gamla och anses vara i stort behov av upprustning. Stöd för renovering skulle bidra till en bättre levnadsmiljö och mer energieffektiva boenden, samtidigt som hyresrabatter skulle skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar till följd av renoveringar.
Att alla pengar inte använts beror på att för få har ansökt om stöd. Granskningen visar att fastighetsägarnas intresse var svagt: av de totalt tänkta 2,4 miljarderna är det bara ungefär 350 miljoner som beviljats, för renoveringar på 129 byggnader. Villkoren för stödet var för krångliga och de administrativa kostnaderna för höga, för att det skulle bli lönsamt för fastighetsägarna. Dessutom var, enligt granskningen, bara 11% av alla Sveriges flerbostadshus med hyresrätter berättigade till stödet.
– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen anmärker även på stödets träffsäkerhet. Det var tänkt att lösa flera problem samtidigt, men utan att problemen nödvändigtvis överlappade varandra. Istället blev risken att stödet inte kunde vara särskilt effektivt för något av de tänka syftena.
Dessutom var renoveringsstödet inte riktat till fastigheter med väldigt stora renoveringsbehov och högre potential att energieffektiviseras. Den områdesbegränsning som regeringen valde gjorde att de hus som inkluderades i stödet hade ungefär samma renoveringsbehov som andra flerbostadshus i Sverige. Visserligen har boende i de hus som berättigats stöd lägre medianinkomst än snittet, men hyresrabatten gällde alla boende i renoveringsobjektet, utan att ta hänsyn till vilka hushåll som bäst behövde det.
Riksrevisionen har i satsningen identifierat problem som tidigare förekommit i flertalet statliga satsningar och reformer, däribland just avsaknad på konsekvensanalys. Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att om ett liknande stöd skulle återkomma, bör tydligare analyser ske av vilka som faktiskt gynnas av stödet och i vilka områden det har en verklig effekt.
– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, säger riksrevisor Helena Lindberg i samma pressmeddelande.
Dessutom rekommenderas ansöknings- och utvärderingsprocesser som bättre passar fastighetsägarna. Regeringen rekommenderas också att överväga andra mer effektiva sätt att kompensera hyresgäster med låg betalningsförmåga för de hyreshöjningar som kommer med renovering, eller andra, mer långsiktiga stöd riktade till fastighetsägare på svaga bostadsmarknader.
Hyresgästföreningen ser den här sortens stöd som kliv i rätt riktning.
– Att vi var positiva från början handlade mycket om att vi ändå såg att detta kunde vara ett första steg mot att göra något åt den orättvisa som finns mellan upplåtelseformer när det gäller ROT-avdrag. Men framför allt förespråkar vi långsiktiga stöd, säger Jennie Wiederholm.
Hon påpekar också att stödet faktiskt har haft effekt.
– Det finns ju exempel på fastighetsägare som använt stödet och på så vis klarat av att göra renoveringar som man sett behov av under flera år men inte mäktat med ekonomiskt. Just så som det var tänkt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
