Statliga jobb försvinner snabbare från mindre kommuner än jobben inom privat sektor. “Det påskyndar i högsta grad utflyttningen”, säger forskaren Jan Amcoff.
Forskare vid Uppsala universitet har dels tittat på människors inflyttning till större städer, dels på omflyttningen av arbetstillfällen i offentlig och privat sektor.
Resultaten visar att under en tioårsperiod (2000–2010) har antalet statliga jobb minskat med 50 000 till 400 000 arbetstillfällen – huvudsakligen i mindre kommuner. Det handlar till exempel om nedläggning av skattekontor, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Lokaliseringen av de privata jobben har däremot inte förändrats nämnvärt under tidsperioden.
Dessutom visar undersökningen att de statliga jobben flyttas till större städer i snabbare takt än befolkningen urbaniseras.
Under nollnoll-talet har storstädernas befolkning ökat med 1 procentenhet till 22 procent, medan andelen statliga jobb i storstadskommunerna har gått från 28 procent till 30 procent.
– Det är ju lite egendomligt med tanke på att staten säger att hela landet ska leva. Men tittar man på hur staten de facto agerar så gör man precis tvärtom, säger Jan Amcoff, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
Att människor väljer att flytta till större städer beror på en rad olika faktorer. Men enligt Jan Amcoff, handlar det i grund och botten om möjligheten att försörja sig.
– Börjar man ta bort arbetstillfällen underminerar man människors möjligheter att bo på vissa platser.
Jan Amcoff påpekar också att de statliga jobben i stor utsträckning består av arbetstillfällen för välutbildade och är förhållandevis välbetalda. Därmed minskar skattekraften i högre grad än om ett genomsnittligt arbetstillfälle skulle försvinna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
