Nyhet Statliga topplån kan göra det lättare att finansiera bostadsbyggande på landsbygden. Det menar Boverket som tror att detta kan få fler att bo kvar.
Med utgångspunkt i propositionen ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop” har Boverket haft i uppdrag att ge förslag på hur byggande av egnahem på landsbygden lättare ska finansieras. Slutresultatet är ett topplån från staten med en högre ränta än bankernas marginalränta. Staten ska gå in med egna topplån till de som vill bygga bostäder där produktionsvärdet är högre än marknadsvärdet och där bankerna inte kan ge lån.
– Tanken är att systemet ska vara självförsörjande. De som vill bygga egnahem och klarar det på lånemarknaden som finns kommer inte behöva ta dessa lån. Problemet vi sett är att produktionskostnaden är högre än vad husen är värda när de står färdigbyggda, säger Frida Johanson, civilekonom på Boverket.
Systemet blir självförsörjande genom att räntorna på de nya topplånen är högre än bankernas ränta, detta för att uppmuntra att lån tas på den ordinarie kreditmarknaden så långt som möjligt. Eventuell förlust kommer fördelas på staten, kommunen där det är aktuellt, och en del på individen. I Boverkets räkneexempel räknar man med att staten allra troligast kommer gå med vinst.
– Vårt förslag är att staten lånar ut pengar till om-, ny-, eller tillbyggnad av egnahem. Räntan kommer vara högre än bankens marginalränta, för att marknaden inte ska sättas ur spel.
Finanskrisen som rådde under 1990-talet skedde bland annat för att det fanns tydliga systemfel i den ordning som då gällde. Långivarna, staten och kreditinstituten prövade inte själva riskerna i långivningen. Det fanns ingen prövning av marknadsrisker, återbetalningsförmåga eller långsiktiga finansieringskalkyler. Långivningen anknöt till produktionskostnader inte marknadsvärden. Det fanns inget egentligt eget kapital i projekten förutom i egnahemsprojekt. För ägare av privata hyreshus med personligt betalningsansvar för lån ledde detta till ekonomisk ruin. Det går att läsa i Boverkets förslag.
– Vi har sett att det finns problem för kommuner att attrahera människor som kan bidra till skatteunderlaget i kommunen. Vi gör ingen geografisk avgränsning i vad som räknas till landsbygd, utan dessa problem finns runt om i hela Sverige.
Det finns ingen exakt prognos för hur många egnahem som kommer byggas om förslaget antas. Det statliga topplånet kräver att det finns en bankfinansiering som uppgår till minst 50 procent av produktionskostnaden. Topplånet lämnas ovanför bankfinansieringen men maximalt upp till 85 procent av produktionskostnaden. I kommuner och områden där bostadsmarknaden är mycket svag menar dock Frida Jonsson att det troligen är mycket billigare att köpa ett befintligt hus än att bygga ett nytt, eftersom att i dessa områden finns det fler hus än invånare. En anledning till att man ändå vill bygga nytt kan vara att de befintliga husen inte motsvarar ens behov.
Åse Classon, ordförande för Hela Sverige ska leva, tycker att det är positivt att staten tar ansvar.
– Det är bra att staten kan gå in där bankerna inte räcker till. Men bostadsbristen rör fler sorters hus. Det råder störst bostadsbrist på hyresrätter. När ungdomar ska flytta hemifrån så är de tvungna att flytta till centralorter, eftersom att det inte finns hyreslägenheter för dem. Alla kan inte bygga egna hus. Förslaget är heller inte så bra om det betyder att räntan på lånen blir högre. Jag hade önskat att det var en likvärdig ränta.
Problemet som både Boverket och Hela Sverige ska leva lyfter är att produktionskostnaden för hus på landet är högre än marknadsvärdet.
– Problemet är att bankerna inte beviljar lån till husbyggen på landet. Men vi har sett att produktionen oftast blir billigare med lokala initiativ. Produktionspriset går ner när lokala entreprenörer, bygdebolag, och ett lokalt engagemang går ihop.
Hela Sverige ska leva förmedlar vikten av att befolkningen i Sverige är jämnt fördelad.
– Vi vill bo utanför stadskärnan om vi kan. Förut var det jobbet som bestämde vart vi bodde, men nu när det finns fler möjligheter till att jobba hemifrån och pendlingsmöjligheterna är större är det istället en attraktiv miljö vi letar efter. Staden är också beroende av de resurser som finns på landsbygden. Det gäller allt från mat till gruvverksamhet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
