Botkyrka Socialdemokraternas förtroendeomröstning i Botkyrka har väckt debatt om kriminellas inflytande i partierna. Statsvetaren Jonas Hinnfors varnar för anti-demokratiska argument och menar att begränsningar i medlemsdemokratin kan bli problematiskt.
Det blev politisk jordbävning i helgen när Socialdemokraterna i Botkyrka petade sin gruppledare Ebba Östlin från posten. Partiets stabschef i kommunen gick ut i media och kallade beslutet för kuppartat. Andra källor uppger till Aftonbladet att kriminella ska ha deltagit på medlemsmötet. Enligt stabschefen ska detta ha varit orkestrerat av ABF i Botkyrka/Salem som under ett års tid varit i konflikt med kommunen och Ebba Östlin.
Bakgrunden till konflikten är att kommunen stängde och tog över ABF:s fritidsgårdar när det uppdagats att det fanns dömda brottslingar bland personalen. Och att det förekommit våldsdåd och hittats knark på gårdarna. ABF menar å sin sida att kommunen misskött hanteringen av detta, och att bilden av kriminaliteten avsiktligt förstärkts av kommunen.
Både ABF och andra socialdemokrater i Botkyrka har gått ut och avvisat anklagelserna att det skulle vara en kupp. Det ska enligt socialdemokraten Katarina Berggren länge ha funnits en konflikt internt och ett missnöje mot Ebba Östlin som gruppledare.
Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet, konstaterar att vi i dagsläget inte vet vad som har hänt. Men han framhåller att det kan vara passande för den sida som förlorat att kalla det för en kupp.
– Det kan vara en fråga som engagerar människor, som inte vill stänga fritidsgårdar eller att kommunen ska ha uppdraget. Traditionellt är det så att man blir mer aktiv när en fråga engagerar. Särskilt om en grupp uppfattar att något viktigt är på väg att försvinna. Så det behöver därför inte på något självklart vis vara en organiserad kupp, säger han.
Enligt Aftonbladets källor ska det ha dykt upp ett 50-tal nya medlemmar på mötet, ”som knappt ens kunde svenska och som inte tycktes begripa vad de gjorde där”. Men det är nödvändigtvis inget märkligt, enligt Jonas Hinnfors. Det har precis varit valrörelse och då brukar det strömma till nya medlemmar. Så att ett medlemsmöte får ett helt annat utslag än vad tidigare majoritet räknat med är inte konstigt, menar han.
– Man kan förstå att det kan leda till frustration, men de här personerna har släppts in för att partiet hyllar medlemsdemokratin, och det gäller egentligen alla våra partier. Det finns heller inga verktyg för att stoppa människor att engagera sig, säger Jonas Hinnfors.
Men om det stämmer, att kriminella skulle vara inblandade på det här sättet, då kan det vara ett potentiellt hot mot demokratin om det skulle växa, säger han. Samtidigt väcker det principiella och svåra frågor om medlemsdemokratin, och även om Jonas Hinnfors tycker att debatten är nyttig varnar han för anti-demokratiska argument som dyker upp.
– Ska vi ha lagar som reglerar partiernas liv och vem som ska få vara medlem? Måste man kunna svenska? Gängkriminell är också ett slirigt begrepp, man behöver inte vara dömd men kan vara på väg att dras in i kriminalitet. Man får också tåla i en demokrati att det finns människor som inte uppfyller normen, säger Jonas Hinnfors.
Han tillägger att Botkyrka är en segregerad kommun, att majoriteten av invånarna har utländsk bakgrund. Ska ett parti genast anta att den som engagerar sig, och har svårt med språket, har kopplingar till gängkriminella?
– I Sverige har vi tagit bort alla hinder från att delta i det politiska livet. Vi har satt ribban lågt för att inte hamna i den här problematiken. Alla har en röst, och det är en rimlig linje, säger han.
Det är upp till partierna själva, som privaträttsliga organisationer, att sätta upp sina egna regler om vem som ska få rösta och yttra sig, framhäver Jonas Hinnfors. Men att börja reglera det skulle bryta mot en helig princip om att det ska finnas gräsrotsrörelser och inflytande underifrån, även om det påverkar partiets färdriktning, påpekar han.
– Samtidigt är politiskt förtroende något som partierna är rädda om. Vissa företeelser skulle kunna leda till att partier ändå bedömer att de måste agera för att stoppa exempelvis väljarflykt. Det blir en svår balansgång, säger Jonas Hinnfors.
Det kan också vara svårt för ett parti att hantera vilka som blir medlemmar. Om det skulle krävas utdrag från brottsregistret hade inte Ebba Busch eller Muharrem Demirok kunnat vara partiledare, och PM Nilsson hade aldrig kunnat tillträda som statssekreterare, poängterar Jonas Hinnfors.
– Det är självklart möjligt att ha någon slags straffskala, men kriminella nätverk skulle mycket väl kunna använda sig av målvakter, personer som går deras ärenden. Då måste vi ha en massa personkontroll och då får vi ett jobbigt övervakningssamhälle, säger Jonas Hinnfors.
Han menar att det inte är säkert att händelsen i Botkyrka får någon större konsekvens för medlemsdemokratin. Och att det inte är säkert att medborgarna gement har en bild av att det trixas på medlemsmöten på ett sätt som hotar demokratin.
– Men om den här frågan biter sig fast i det allmänna politiska samtalet från alla möjliga grupper, då är det klart att det kan påverka, säger han.
Samtidigt som den moderna partimedlemsdemokratin kan stå inför ett dilemma verkar sådana här fenomen inte förekomma särskilt ofta, enligt Jonas Hinnfors.
– Det hålls tusentals möten varje år, och sällan kommer en plötslig förändring som kritiseras så som nu skett. Det här kanske inte ens är någon kupp, bara en djup frustration över att den tidigare linjen utmanas, en ideologisk strid, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
