Politik Oppositionen vill rösta om att avsätta Richard Jomshof (SD) som ordförande i justitieutskottet. Det är obanad terräng och enbart en omröstning kan inte avsätta Richard Jomshof, framhåller statsvetare Jonas Hinnfors. Men det är ett listigt sätt att testa regeringens gränser i ljuset av Nato och säkerhetshotet, menar han.
Oppositionspartierna vill ha omröstning i justitieutskottet om Richard Jomshofs (SD) ställning som ordförande. Det meddelade partiernas rättspolitiska talespersoner på en pressträff på måndagsmorgonen.
Bakgrunden är Richard Jomshofs uttalanden om islam och profeten Muhammed, strax efter att koranbränningarna i Sverige väckt ilska i muslimska världen och lett till ökat terrorhot mot landet. Richard Jomshof kallade profeten Muhammed för ”rövare” och ”massmördare”.
– Hans agerande som ordförande i justitieutskottet äventyrar Sveriges säkerhet, sade Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi under pressträffen.
”Ett oreglerat område”
Att rösta i ett utskott om att avsätta en ordförande är väldigt ovanligt, konstaterar Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet. Det finns inte tydligt föreskrivet vad som gäller i en sådan situation, så att få Richard Jomshof petad enbart genom en omröstning tror han blir svårt.
– Det är ett ganska oreglerat område. Det står ingenting om att det går att ha ett misstroendevotum, bara att om en plats blir ledig ska det väljas in en ny ordförande. En misstroendeomröstning i sig gör inte att Richard Jomshof avgår, och då blir platsen inte ledig i formell mening så som riksdagsordningen är skriven, framhåller Jonas Hinnfors.
Även om en majoritet skulle rösta för att avsätta Jomshof är det inte säkert vad som händer sen, påpekar han.
– Det här är obanad terräng, det är svårt att säga vad som händer. Det kan bli så att det främst blir en lite mer symbolisk yttring från utskottsledamöterna, säger Jonas Hinnfors.
Testar regeringens lojalitet
Skulle Richard Jomshof avgå och platsen blir ledig behöver det röstas fram en ny ordförande. Traditionellt förhandlar partierna om vem man kommer att stödja eller inte, och potentiellt kan då SD sätta hårt mot hårt mot regeringspartierna, poängterar Jonas Hinnfors.
Men från oppositionens sida kan det vara finurligt att kräva en misstroendeomröstning i justitieutskottet, menar han. Med säkerhetshotet mot Sverige och Nato-frågan runt hörnet är det här ett område där oppositionen kan gå hårdare fram och kortsiktigt vinna mark.
– Man anar att misstroendevotum mot en minister eller hela regeringen inte skulle gå igenom, men Jomshof är inte minister. Det är lite listigt om man vill testa regeringspartierna nu och hur långt deras lojalitet går med Tidöavtalet. Genom att tvinga ledamöterna att rösta får man det svart på vitt, säger Jonas Hinnfors.
Kortsiktig vinst för oppositionen
Antingen får oppositionen en majoritet med sig, och då har man lyckats slå in en kil mellan Tidöpartierna eller skapat spänningar mellan regeringspartierna. Får man inte en majoritet kan partierna använda det i sin opinionsbildning och hävda att regeringen äventyrar säkerheten, menar Jonas Hinnfors.
– Trots Tidöavtalet är det parlamentariska underlaget potentiellt skakigt, det gäller alla sådana överenskommelser och det sätts på sin spets här eftersom Nato ligger runt hörnet. Regeringens vilja att stoppa koranbränningar kan ses som ett strategiskt intresse medan SD har ett ideologiskt intresse vad gäller islam och yttrandefrihet. Det är otroligt svårt för regeringen att hantera.
Finns det något sätt det här kan slå tillbaka mot oppositionen?
– I det långa loppet är det förmodligen problematiskt om allt kan rivas upp när som helst. Eftersom det inte prövats förut vet vi inte riktigt hur partierna kommer att betrakta sådant här – det kan kanske slå tillbaka i framtiden. Men i det korta perspektivet har man förmodligen mer att vinna än att förlora eftersom man i någon mening har lyckats få upp regeringen på banan. Sätter den ned foten mot Jomshof har man slagit in en kil, annars kan man opinionsbilda mot regeringen, säger Jonas Hinnfors.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
