Myndighetsskandaler Statens fastighetsverk skakas av en korruptionshärva och de fyra misstänkta personerna har nu häktats. »Detta hör till den värsta korruptionsskandalen i Sverige om anklagelserna visar sig stämma«, säger statsvetaren Jan Teorell.
De fyra personer som suttit anhållna misstänkta för inblandning i korruptionshärvan på Statens fastighetsverk har i dag begärts häktade rapporterar Sveriges Radio. Förutom generaldirektören Björn Andersson handlar det om en fastighetschef, en tidigare chef och ytterligare en person.
Bakgrunden är att en högt uppsatt chef anklagas för att ha hyrt ut myndighetens hus till släkt och vänner och renoverat sina privata fritidshus med skattepengar.
Anställda har i flera år larmat ledningen om misstänkt korruption, enligt Kalla Fakta. Men det dröjde till november 2016 innan myndigheten gjorde en polisanmälan.
– Detta hör till den värsta korruptionsskandalen i Sverige om anklagelserna visar sig stämma, säger Jan Teorell, statsvetare vid Lunds universitet, som inte kan komma på ett enda fall i modern tid där en generaldirektör har häktats, förutom när Vägverkets dåvarande generaldirektör Per-Anders Örtendahl åtalades för grov trolöshet mot huvudman på 90-talet men som till slut friades på alla åtalspunkter.
Under året har flera andra myndighetsskandaler rullats upp. I våras avslöjade Uppdrag Granskning att Skatteverkets toppchefer varnade den tidigare regeringskollegan Frank Belfrage för skattegranskning. Dagens Nyheter avslöjade i sin tur att utomstående påverkat Riksrevisionens granskningar och att riksrevisorerna gav bort jobb innan de hade utlysts och i januari visade SVT dokumentärserien om Macchiarini-skandalen.
Men enligt Jan Teorell finns det inget som tyder på att korruptionen har ökat i Sverige.
– Det finns inga mätningar som tyder på det. Däremot har jag en känsla av att den mediala uppmärksamheten kring begreppet korruption har ökat de senaste tio åren. Vi måste dock vara lite försiktiga när vi använder begreppet korruption. Ordet har exempelvis förekommit när det gäller Riksrevisionen, trots att det inte är någon som har stulit något eller mutat någon. Detta som händer på Statens Fastighetsverk nu är något helt annat, säger han.
Att förskingra skattebetalarnas pengar är ett allvarligt brott mot samhällskontraktet.
Inte heller finns några tecken på att allmänhetens förtroende för myndigheterna har minskat efter skandalerna.
– Än så länge kan vi inte säga något annat än att det finns en risk att förtroendet skadas. Men om förtroendet för myndigheterna minskar riskerar själva samhällskittet av skadas. Det allra allvarligaste är om allmänheten tappar tilltron till våra rättsvårdande myndigheter, exempelvis domstolsväsendet. Litar man inte på att domstolsväsendet fungerar, då litar man inte på att någon typ av oegentligheter bestraffas. Då finns mycket som tyder på att förtroendet för andra människor skadas.
Jan Teorell pekar på två dimensioner som avgör betydelsen av en myndighetsskandal.
– Det ena är givetvis allvaret i det som har skett. Den andra dimensionen handlar om hur stor och viktig myndigheten är för medborgarna. Skatteverket är ju en betydligt viktigare myndighet för allmänheten men anklagelserna mot Statens Fastighetsverk är betydligt allvarligare. Att förskingra skattebetalarnas pengar är ett allvarligt brott mot samhällskontraktet som säger att det vi betalar för, det ska vi också få service och tjänster för.
* Fotnot: Under eftermiddagen rapporterade Sveriges Radio och DN att alla fyra misstänka släppts på fri fot, efter att bara två av fyra planerade häktningsförhandlingar hade genomförts. Misstankarna mot alla kvarstår.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
