Politik Under torsdagen lämnade C och MP in en misstroendeförklaring till riksdagen mot klimat- och miljöministern. Detta efter att regeringens klimatplan presenterats. Men statsvetaren Johan Hellström tror inte att det kommer att leda till ministerns avgång.
Regeringens klimatplan presenterades under en presskonferens på torsdagen. Den har senast fått uppmärksamhet då klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) sagt att planen skulle komma först efter nyåret. Hon backade från detta efter att Centerpartiet och Miljöpartiet anmält henne till Konstitutionsutskottet, eftersom klimatplanen enligt lag ska vara klar innan det nya året.
Planen som presenterades var dock inte tillräcklig för de två oppositionspartierna, som efter regeringens presskonferens lämnade in en misstroendeförklaring. En misstroendeförklaring som Vänsterpartiet stödjer.
– Vi kommer att väcka misstroende mot klimatministern för att hon inte kan presentera en plan som hon ska göra för att minska utsläppen, i stället ökar hon kraftigt utsläppen, säger MP:s språkrör Daniel Helldén till DN.
Har blivit vanligare
Johan Hellström är docent i statsvetenskap på Umeå universitet och menar att misstroendeförklaringen inte kommer att leda till att ministern behöver avgå.
– Det är helt otänkbart att det skulle bli skarpt läge för klimat- och miljöministern, utan MP och C använder det som signalpolitik för att visa sitt missnöje. Oppositionen har inte en parlamentarisk majoritet och regeringsblocket brukar hålla ihop i sådana här lägen, säger Johan Hellström.
Han menar dock att det ska bli intressant att se om Socialdemokraterna väljer att ställa sig bakom misstroendeförklaringen.
– Socialdemokraterna brukar vara mer skeptiska till den här typen av politiska utspel, man kan väl säga att de vill vara det mogna partiet i riksdagen. Senast de lämnade in en misstroendeförklaring var 1980, då mot statsminister Thorbjörn Fälldin. Men då fanns en möjlighet att lyckas få ihop en riksdagsmajoritet mot statsministern, säger Johan Hellström.
Att använda sig att misstroendeförklaringar har blivit ett allt mer vanligt använt instrument i svensk politik. Det är sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 som det blivit vanligare, enligt Johan Hellström . De lämnande in en misstroendeförklaring 2015 och har sedan stått bakom flera. Men Johan Hellström anser inte att det är ett instrument som överanvänds i Sverige.
– Alla parlamentariska stater har misstroendeomröstningar. Det är lika självklart som valet då regeringen och deras företrädare ska ha riksdagens förtroende, säger han.
Omröstningen om misstroende kommer kunna ske först i mitten av januari när riksdagen öppnar igen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
