LEDARSKAP Hur bra stöd första linjens chefer får från sina egna arbetsledare är avgörande för hur personalen mår, visar ny forskning inom äldreomsorgen.
Du får en budget som redan från början är för lågt satt, resurserna kommer inte att räcka och du är ansvarig chef närmast personalen. Det här är en situation som en del av de intervjuade cheferna i en nyligen presenterad avhandling befunnit sig i. När de själva fick säga vad de behövde för att klara en sådan utgångspunkt återkom samma svar: Stöd och resurser.
– Många av cheferna som deltog i studien hade en bra kontakt uppåt med sina egna chefer, och i vissa, främst mindre, kommuner även med ansvariga politiker. För de som hade bra kontakt även med politiker så gav det möjlighet att förklara varför man gick minus jämfört med budgeten, vilket ofta beror på att budgeten inte räcker till för att leva upp till värdegrund och redan uppsatta mål, säger Heidi Hagerman, adjunkt vid sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle och själv tidigare sjuksköterska inom äldreomsorgen.
Kommunikationen direkt med de högsta ansvariga gav en möjlighet att få en förståelse för sina negativa resultat, vilket cheferna i vissa kommuner i sin tur sa sig ha svårare att få.
– ”Man blir mest inkallad för att förklara sig när det går dåligt”, sa en del chefer. De saknade att ha en kontinuerlig kontakt både när det går bra och dåligt. Flera chefer uppgav också att de saknade aktivt stöd från sina chefer, de var själva tvungna att ta kontakt.
Möjligheten att förklara sig, bli förstådd och uppleva stöd från sin egen arbetsledning var viktiga förutsättningar för att i sin tur själv vara en bra chef. Närheten till personalen var en annan viktig faktor för att känna sig – och upplevas som – en bra chef, visar studien som genomförts genom djupintervjuer med 28 chefer och enkätundersökningar till deras personal inom äldrevården.
– Det unika med denna studie är att vi har studerat både chefer och deras medarbetare över ett års tid om deras strukturella förutsättningar.
Att deltagarna i studien, bland cheferna hälften kvinnor och hälften män, har följts ända sedan 2010 gör den enligt Högskolan i Gävle till unik i sitt slag.
Något som påtalades av cheferna redan vid studiens inledning 2010 – och som har varit närvarande i den allmänna debatten om äldrevården – var hur kvantitativa mål och återkoppling kring dessa äter upp tiden som skulle kunna ägnas åt det operativa vårdarbetet.
– Många chefer sa att de känner sig hindrade att vara ute på avdelningarna, att de inte hade möjlighet att träffa personalen så mycket som de ville. Och det var främst på grund av den administrativa bördan, de blev fast framför datorn, säger Heidi Hagerman.
Enkätstudien visade att chefer som hade bättre tillgång till stöd, information, resurser och möjligheter också gav sina medarbetare samma förutsättningar.
– Chefer som har en nära relation till sin personal kan ge snabba besked och även förklaringar till information som i sig kan kännas negativ. Men för att kunna det, måste de i sin tur få samma stöd och öppenhet av sin arbetsledning.
Heidi Hagerman ser tydliga behov av mer hjälp med administrationen för just lägre chefer.
– Det råder ett stuprörstänkande just nu, där uppgifter som till exempel att inrapportera hur målen nås i en mängd system skickas nedåt i organisationen och väldigt mycket landar på första linjens chefer. Vissa delar av allt det som cheferna får att hantera skulle kunna skötas direkt av administratörer. De chefer i studien som hade sådan hjälp uttryckte väldigt stor tacksamhet inför att det gav mer tid att ägna sig åt det de är bra på, att arbetsleda och utveckla verksamheten.
Dessutom visade det sig tydligt att cheferna, även om förutsättningarna inte alltid var de bästa, såg arbetet som en positiv utmaning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
