Mellan 2008 och 2014 har anmälningarna av afrofobiska hatbrott ökat med 41 procent.
På sex år, mellan år 2008 och 2014, har anmälningarna av afrofobiska hatbrott ökat med 41 procent, visar SvD:s sammanställning av statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Hatbrott mot afrosvenskar skiljer sig i visa aspekter ifrån hatbrott mot andra minoritetsgrupper. Afrofobiska hatbrott äger i större utsträckning rum på offentliga platser och har oftare inslag av hot och fysiskt våld. Därtill är gärningsmannen sällan bekant för offret.
Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, menar att afrosvenskar av rädsla lär sig att navigera med försiktighet i det offentliga rummet. Han pekar på den felaktiga uppfattningen om att afrofobiska hatbrott endast begås av vita extremister.
– Det finns hierarkier bland grupper i samhället och alla tenderar att sparka nedåt, säger han till SvD.
Sabuni menar att afrosvenskars status och livsvillkor måste förändras för att inte bli föremål för våld.
Flera insatser emot afrofobiska hatbrott har gjorts. Regeringen Reinfeldt gav rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla metoder för arbetet mot hatbrott, som nu har aviserats. Snart kommer det att finnas hatbrottsenheter i de största städerna och samverkansforum där polisen samverkar med representanter från olika berörda grupper.
I somras gav regeringen Diskrimineringsombudsmannen (DO) i uppdrag att vidta kunskapshöjande åtgärder om afrofobi, som kommer att pågå under 2015 och 2016.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
