skolan Två av fyra gymnasiechefer i Stockholms stad har nyligen sagt upp sig. Det här hör samman med stora och accelererande underskott hos flera gymnasier, enligt Sveriges skolledarförbund. Inför 2018 väntas besparingskrav.
Det råder en svår ekonomisk situation för flera av Stockholms kommunala gymnasier, och vissa av dem har gått back under många år. 2017 väntas det totala underskottet bli nästan 80 miljoner kronor för de totalt kring tjugo gymnasieskolorna.
Nyligen valde två av fyra gymnasiechefer inom staden att säga upp sig från sina tjänster. Enligt fackförbundet Sveriges skolledarförbund beror det här på det ansträngda ekonomiska läget på de värst utsatta skolorna, som tillhörde de skolor som de här två cheferna hade ansvar för.
– Man kommer väl till ett läge där det känns omöjligt att hantera ett uppdrag. Det här är två gymnasiechefer som är väldigt erfarna och har jobbat länge inom Stockholms stad. Men ibland måste man ta ett sådant beslut, säger Kjell Sjöberg, ordförande för Sveriges skolledarförbund i Stockholms stad.
Varför sker det här just nu?
– Vi går in i ett nytt budgetår och någonstans måste man kanske ställa en budget tillrätta för att slippa gå med underskott år efter år.
Enligt Kjell Sjöberg står gymnasieskolorna inför en sorts vändpunkt, vilket kommer att leda till ordentliga besparingar.
– Man kanske måste banta antalet klasser på vissa skolor, och flytta program. Måste man komma till rätta med 30-40 miljoner kronor kommer det att märkas, säger han.
Det är köp och sälj idag med skolpengen.
Enligt utbildningsförvaltningens ekonomiska prognos från november går de kommunala gymnasierna back med 78,2 miljoner kronor, även om siffran kan komma att justeras innan bokslutet är klart i januari.
De tre skolorna som sticker ut är Lindeparkens gymnasiesärskola som går back med 16,4 miljoner kronor, S:t Eriks gymnasium med ett underskott på 15,4 miljoner kronor och Kärrtorps gymnasium som går back med 12,8 miljoner.
För alla tre skolorna är det stora problemet att man har för få elever, skriver förvaltningen.
– Situationen är allvarlig på gymnasierna, så är det ju, säger Malin Eriksson, chef för avdelningen för ekonomi och styrning på utbildningsförvaltningen.
Enligt henne hänger gymnasieskolornas ekonomiska situation ihop med att de verkar på en marknad i mycket högre utsträckning än grundskolorna. Eleverna kommer från olika delar av länet och är lättrörliga, och det är väldigt svårt för skolorna att i förväg beräkna hur många elever de faktiskt kommer att få.
Dessutom står gymnasiesärskolan för 30 miljoner kronor av det totala underskottet, och det beror både på för få elever och ökade kostnader för skolskjuts, säger Malin Eriksson. Förutom Lindeparken finns gymnasiesärskola även på S:t Eriks gymnasium.
Man måste nästan packa klassrummen fulla för att få ekonomi
Kjell Sjöberg på Sveriges skolledarförbund delar bilden av att de kommunala gymnasieskolorna har ett väldigt komplicerat uppdrag.
– Det är köp och sälj idag med skolpengen. Skolan är konkurrensutsatt så man kan inte som rektor prognosticera hur många elever men faktiskt kommer att få. Man gör ett provval vid nyår och försöker anpassa utbud och efterfrågan efter det, men sedan blir det ändå inte så många som söker och då blir det svårt, säger han.
Med en budget som »inte är så väl tilltagen« skapar den här situationen stora problem.
– Man måste nästan packa klassrummen fulla för att få ekonomi, säger Kjell Sjöberg.
Till det kommer att många elever har behov av särskilt stöd, och hur många elever i den kategorin som en skola får är också svårt att beräkna i förväg.
– Jag har jobbat som rektor sen 1988 och uppdragen blir mer komplexa. Det kräver mer av både elevhälsa och stöd och så vidare, och alla kan inte köra efter samma skeppa. Då har kanske inte skolpengen hängt med riktigt.
Dagens Arena har försökt nå de gymnasiechefer som valt att säga upp sig, och vi har också sökt skolborgarrådet Olle Burell (S) för en kommentar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
