Avtalsrörelsen 2025 Nu drar årets avtalsrörelse igång. Mer än 500 centrala kollektivavtal ska förhandlas och totalt berörs över 3,4 miljoner anställda. Dagens Arena ringde runt till ett antal bankekonomer för att höra om deras prognoser kring löneökningarna.
Emma Paulsson, ekonom inom makroanalys på Swedbank, räknar med att den totala löneökningstakten landar på 3,6 procent både 2025 och 2026. Då är både centrala avtal och löneglidning inräknat.
– Facken har begärt 4,2 procent lönetakt på ett år. Om man utgår från att historiska mönster följs – facket brukar få runt 77 procent av det initiala kravet – då kommer märket att landa på mellan 3,3 och 3,4 procent, säger Emma Paulsson.
Det är en högre nivå än tidigare år, framhåller hon, bortsett från avtalsrörelsen 2023. Och det borde vara tillräckligt för att stärka hushållens köpkraft om man går efter prognoserna, menar Emma Paulsson. Hon tror inte att det kommer att bli någon konfliktfylld avtalsrörelse.
– Som vi ser det är det inget som sticker ut med den här avtalsrörelsen. Vi tror det är lättare att komma överens än förra gången. Utsikterna för svensk ekonomi ser bättre ut, och har man lyssnat på vad facken och arbetsgivarna kommunicerat ser det ut som att deras bild är ganska lika.
Finns utrymme
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman utgår från att historiska mönster följs och gör bedömningen att avtalet landar på lite drygt 3 procent. Med löneglidning inräknat hamnar lönehöjningarna på drygt 3,5 procent, tror hon.
– Det tänker vi är en nivå som ger reallöneökningar, men som inte kommer vara så hög att det hotar företagens möjligheter till att växa, säger Christina Nyman.
Hon tror inte att förhandlingarna kommer att bli enkla. Men hon framhåller att hon ser en konjunkturåterhämtning och att produktiviteten nu stiger. Något som visar på att det finns utrymme för reallöneökningar.
– Det tar inte tillbaka det löntagarna tappat i reallöneökningar när inflationen steg så kraftigt, men det ger en ökad köpkraft för hushållen, säger hon.
Trög arbetsmarknad
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror på 3,2 procent i löneavtal. Med några tiondelars löneglidning är det rimligt att tänka sig faktiska löneökningar på cirka 3,5 procent, vilket Jens Magnusson menar är rimligt.
– Det är tillräckligt högt för att med dagens inflationstakt leda till tydliga reallöneökningar som kan stötta en återhämtning av ekonomin. Men inte så högt att finns överhängande risker för att ett inflationstryck ska återuppstå eller att svensk konkurrenskraft ska gå förlorad, säger Jens Magnusson.
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, påpekar att Konjunkturinstitutet räknar med att produktiviteten kommer öka med mellan 1,5 och 1,6 procent. Alla förutsättningar för att svensk ekonomi ska ta sig ser väldigt goda ut, menar han.
– Det som väger emot är att arbetsmarknaden är rätt trög nu. Det ser ut som att vi håller på att toppa, men det är fortfarande lite osäkert. Det måste man ta med i beräkningarna från löntagarsidan. Man kan inte förta sig för mycket. Men mellan 3,2 och 3,5 procent är en vettig nivå. Det ger god köpkraft samtidigt som det inte stökar till och förhalar återhämtningen, säger Michael Grahn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
