Arbetslöshet Missnöjet med arbetslöshetsförsäkringen är utbrett och höjd arbetslöshetsersättning och lägre a-kasseavgift har inte lyckats locka tillbaka de hundratusentals människor som lämnade 2007. Det visar en ny rapport från Folksam.
I dag erbjuder en majoritet av fackförbunden sina medlemmar en kompletterande inkomstförsäkring vid arbetslöshet. För 10 år sedan hade bara två av tio en kompletterande inkomstförsäkring. I dag har den andel som har kompletterande försäkring mer än fördubblats.
7 av 14 LO-förbund, 9 av 14 TCO-förbund och 20 av 23 Sacoförbund erbjuder det ytterligare inkomstskyddet. Omkring 1,8 miljoner fackanslutna har i dag en extra inkomstförsäkring.
Samtidigt har ersättningen från a-kassan förblivit oförändrad samtidigt som lönerna stiger. För de flesta har arbetslöshetsförsäkringen reducerats till ett grundskydd – trots förbättringen som infördes 2015.
När taket i a-kassan höjdes 2015 skulle människor med inkomster upp till 25 000 kronor i månaden få 80 procent av lönen vid eventuell arbetslöshet.
Så blev det inte, visar en färsk rapport från Folksam. Bara 30 procent av dem som är arbetslösa på heltid får en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen. Som jämförelse fick tre av fyra heltidsarbetslösa år 2002 ut 80 procent av lönen.
I december 2017 fick 86 446 personer ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det motsvarar bara 27 procent av alla arbetslösa den månaden, enligt Folksam.
Flera fackförbund vill se att kraven till a-kassan sänks.
Läs mer: Varannan arbetslös riskerar att hamna i fattigdom
Två tredjedelar av löntagarna tycker att arbetslöshetsförsäkringen endast ger en ganska eller mycket låg levnadsstandard.
Folksam skriver i sin rapport: »Kompletterande inkomstförsäkring är i regel nödvändig för att löntagarna ska tillförsäkras standardtrygghet vid arbetslöshet.«
A-kassorna förlorade 450 000 medlemmar efter a-kasseavgifterna höjdes 2007. Anslutningsgraden gick från 79 procent, 2006, till 68 procent, 2017.
Akademikerfacken har i jämförelse med arbetarfacken varit bättre på att behålla medlemmar och rekrytera nya. Möjligheten till inkomstförsäkring har angetts som en förklaring till det.
Men även om ökningen av en extra inkomstförsäkring är särskilt stor bland LO-medlemmar, så har hälften av LO-förbunden ingen inkomstförsäkring i medlemskapet.
Många fackförbund har inte råd med inkomstförsäkring. För deras medlemmar gäller vanlig a-kassa. Konjunkturkänsliga branschers personalbehov kan fluktuera kraftigt – ibland behövs många, ibland behövs få.
– En inkomstförsäkring kostar olika för olika branscher. Våra medlemmar jobbar inom branscher som är mer utsatta av konjunkturen, än många andras. Men det har förts samtal internt om hur vi ska ha det i framtiden, säger Ulf Andersson, ekonomichef på IF Metall.
Enligt Ulf Andersson är det bitvis problematiskt att olika branscher täcker upp och hjälper till för att tillgodose behoven.
– Vi tycker att det är staten som ska ta ansvar för en dräglig nivå på arbetslöshetsersättning.
Läs mer: Karensdagarna i a-kassan ska bli färre
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
