Strejkrätten Förslaget om inskränkt strejkrätt är ute på remiss. De sista svaren kommer i slutet av månaden, men redan nu går en tydligt positiv trend att se. Förslaget får dock kritik för att inte tillräckligt utreda konsekvenserna för oberoende fackförbund.
Strejkrättsförslaget är ute på remiss och de sista svaren ska vara inne i slutet av veckan.
34 instanser har ombetts att yttra sig om förslaget som regeringen valt att gå fram med. Av de 14 svar som kommit in en vecka innan sista inlämningsdatum går en tydlig trend att se. 11 av remissinstanserna är positiva, eller har ingen invändning, till förslaget.
En av de instanser som ser positivt på förslaget är Medlingsinstitutet. De har vid flera tillfällen medlat i de konflikter som rört Hamnarbetarförbundet och arbetsgivare. Men institutets chefsjurist Per Ewaldsson säger att det i deras remissvar är principen de uttalar sig om: ifall det är rimligt att stridsåtgärder vidtas gentemot arbetsgivare som har kollektivavtal.
– Vi gjorde en kartläggning häromåret om hur mycket stridsåtgärder som vidtas mot kollektivavtalsbundna arbetsgivare, och det var en tredjedel av alla våra ärenden. Den normala tvisten är för att få en arbetsgivare som inte har kollektivavtal att teckna kollektivavtal. Den största delen av de ärenden som kom till oss handlade inte om att få till stånd ett eget kollektivavtal utan om andra krav, säger Per Ewaldsson.
Hur ser ni på att det blir en viss förskjutning till arbetsgivarens fördel?
– Den här promemorian innehåller ju två förslag; begränsade stridsåtgärder tar ju inte sikte på arbetstagarsidan, utan skyddar kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Vi har inga synpunkter på det du säger.
Har Hamnarbetarförbundet strejkvarslat i syfte att få kollektivavtal?
– Det har inte alltid varit helt tydligt, de har ibland skrivit att de vill ha ett kollektivavtal eller annan tillfredsställande lösning. Vi har en pågående medling nu i en konflikt. Exempelvis kräver aldrig Syndikalisterna kollektivavtal, det är inte därför de varslar om stridsåtgärder.
Två av de inkomna remissvaren riktar kritik mot utformningen av förslaget och menar att det innehåller brister. Bland andra professor i civilrätt vid Lunds universitet Birgitta Nyström.
– Min största invändning mot förslaget är att om man ska göra en inskränkning i en så grundläggande rättighet som rätten att vidta stridsåtgärder så borde det vara väl underbyggt, säger Birgitta Nyström som i sitt remissvar pekar på att förslaget inte tillräckligt redogör för vilka konsekvenser lagändringen kan komma att få.
En aspekt är vad som kommer att hända med små och oberoende fackliga organisationer, som Hamnarbetarförbundet och syndikalistiska Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC. Det har också diskuterats om den nya lagstiftningen kan leda till att arbetsgivare kräver avtal inom områden där de normalt inte sluter kollektivavtal men där priset är billigare. En annan farhåga är att det skulle kunna öppna upp för arbetsgivarvänliga, »gula« fackföreningar.
Arbetsmarknadens parter och regeringen anser att riskerna är obefintliga, men både Anders Kjellberg, expert på arbetsmarknadens organisationer, och arbetsrättsexperten Mats Glavå har flaggat för att faran inte ska underskattas.
Läs mer: Arbetsrättsforskare: »Öppnar för avtalsshopping«
Även Birgitta Nyström ser risken för att den nya lagen kan komma att hämma den fackliga organiseringen.
– Om man helt begränsar rättigheter för minoritetsorganisationer riskerar det att då emot både ILO:s konventioner och Europarådets sociala stadga. För även om det här förslaget inte är så långtgående så måste man reflektera över dessa saker, vad det här kan få för följder. Det kan ju antas att det här kommer hämma bildandet av nya organisationer och möjligheter för minoritetsorganisationer att verka och företräda sina medlemmar.
Birgitta Nyström tycker att det är en fin tradition att parterna själva tar ett stort ansvar för arbetsmarknaden, vilket gör svensk arbetsmarknad till en av de mest välfungerande. Men i det här fallet har parterna möjligen fått för stor påverkan över lagstiftning, menar hon.
– Här handlar det inte om att parterna bara tagit ansvar för sig själva utan de föreslår något som påverkar andra organisationer, utan att lagstiftaren reflekterar över det.
Den kritiken delas till viss del av Vänsterpartiet.
»Vi ser förslagen som en ensidig eftergift till arbetsgivarsidan och som mycket riskabla inför framtida utvecklingar och konflikter på arbetsmarknaden, också sådana som rör exempelvis LO-förbunden«, skriver Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Han skriver att det visserligen är bättre att parterna har kommit överens än att regeringen lägger fram förslaget helt på egen hand, men att Vänsterpartiets uppfattning i frågan inte har ändrat sig sedan det först kom på tapeten i och med strejkrättsutredningen.
»Förslaget är både onödigt och dåligt. Vi kommer att rösta mot en proposition som lägger fram dessa eller liknande förslag. Vi ser inget skäl att denna fråga skulle behöva regleras närmare i lag till att börja med. Hänvisningen till konflikten i Göteborgs hamn blir särskilt märklig eftersom det är arbetsgivarens agerande som har skapat problemen.«
Att förslaget dock inte nämner konflikten i Göteborgs hamn är något som Birgitta Nyström vid Lunds universitet har reagerat på.
– Man låtsas ju inte om att det här förslaget har sin grund i vissa händelser i Göteborgs hamn, fast det är tydligt att det är så.
Vad kan det bero på att man inte skriver något om hamnkonflikten i förslaget?
– Det kanske skulle se konstigt ut – vi brukar ju inte ha lagstiftning som inriktar sig på särskilda fall.
I början av 2018 spekulerades det i om Vänsterpartiet var beredda att fälla regeringen om de lade fram ett förslag som begränsar strejkrätten. Ali Esbati förtydligar att partiet då, likt nu, inte ser någon möjlighet att rösta för ett sådant förslag – oavsett konsekvenser för regeringen.
»Just nu ser vi dessvärre ut att vara ensamma om motståndet i riksdagen. Vi får se hur regeringen hanterar frågan vidare.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
