sjukskrivningar Kvinnor löper kraftigt högre risk att sjukskrivas för psykisk ohälsa än män, och de här diagnoserna orsakar allt längre sjukfall. Förutom vård, omsorg och socialt arbete är psykiska diagnoser vanligt bland apotekare, djurskötare och veterinärer och arkitekter.
Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än andra diagnoser och sjukfallslängden som kan kopplas till psykisk ohälsa har ökat över tid. 2020 utgjorde sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa drygt 41 procent av alla pågåendet sjukfall. Det visar Försäkringskassan i en ny rapport som har granskat sjukskrivningstalen för olika psykiatriska diagnoser.
Det är framförallt den ökade förekomsten av utmattningssyndrom som gör att sjukfallen för psykiatriska diagnoser blir längre, då dessa sjukfall ofta löper över ett halvår eller mer. Det kan jämföras med akuta stressreaktioner som också är vanliga, men som endast varar runt en månad, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten i ett uttalande.
Kvinnor löper 25 procent högre risk än män att sjukskrivas överlag, men när det gäller psykiatriska diagnoser är risken 31 procent högre. Tittar man enbart på stressrelaterad psykisk ohälsa är risken för kvinnor att bli sjukskrivna hela 41 procent högre än för män.
Medan risken att sjukskrivas generellt är som högst mellan 50 och 60 år ser det annorlunda ut för psykiska diagnoser. Där är risken att sjukskrivas som högst i åldern 25 – 39 år för kvinnor, och i åldersgruppen 45 – 49 år för män. Rapportförfattaren tror att det hänger samman med att kvinnor 25 – 39 år ofta har småbarn, och samtidigt tar ett större ansvar för hushållsarbete än män.
De allra hösta sjukskrivningstalen kopplade till psykisk ohälsa finns hos präster och diakoner, psykologer, socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer. Yrkena inom vård och omsorg och socialt arbete är ofta starkt kvinnodominerade.
Några branscher med höga ohälsotal kopplade till psykisk ohälsa, som har uppmärksammats mindre, är apotekspersonal, veterinärer och djurskötare, specialistläkare och arkitekter.
Tove Särkinen är kommunikationsansvarig på fackförbundet Sveriges veterinärer och hon känner väl igen bilden av hög stress och dålig arbetsmiljö hos medlemmarna. I en enkät som förbundet genomförde med medlemmarna visade det sig att 75 procent upplevde sig ha hög eller mycket hög arbetsbelastning, och 70 procent uppgav att det funnits arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen under det senaste året.
– Det är en hög arbetsbörda bland annat på grund av att det råder brist på veterinärer. Det är högre press från djurägarsidan i dag när det gäller att prestera och behandla djur, de har mycket högre förväntningar, vilket också är kopplat till att vården är mycket mer avancerad vård än för tio år sen, säger Tove Särkinen.
I enkäten framkom också att 43 procent av medlemmarna arbetar deltid.
– Man ser att många djurskötare och veterinärer är stressade och många veterinärer väljer att jobba deltid. Det ger ytterligare brist på veterinärer, vilket ökar arbetsbördan på veterinärer, säger Tove Särkinen.
Veterinäryrket är kvinnodominerat och inte särskilt välavlönat, enligt Särkinen.
– Om man jämför med andra yrken med samma utbildningslängt så ligger veterinäryrket väldigt lågt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
