Nyhet I dag börjar Mark- och miljööverdomstolens förhandling om Preem och utbyggnationen av raffinaderiet i Lysekil. Dagens Arena sammanfattar vad som har hänt och vad striden står kring.
Om Preem, Sveriges största drivmedelsföretag, ska få bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil har stötts och blötts av flera instanser redan. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet och flera miljöorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen, är kritiska. Kommunen är positiv, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har utifrån ett säkerhetsperspektiv gett utbyggnaden godkänt, och Mark- och miljödomstolen har sagt ja till expansionen.
I dag påbörjas förhandlingarna i Mark- och miljööverdomstolen efter överklagande. Förhandlingarna ska pågå i tre dagar. Där efter ska regeringen fatta beslut.
Klimat kontra jobb?
I ena vågskålen ligger arbetstillfällen och i den andra klimatet.
Preem är den dominerande arbetsgivaren i Lysekil med omkring 750 fast anställda och utbyggnaden skulle kunna innebära ännu fler jobb: 3 000 nya byggjobb, omkring 250 nya arbetstillfällen på Preem och 100 jobb i form av inhyrd personal, enligt Preem själva.
Samtidigt skulle expansionen fördubbla Preems utsläpp, med 1 miljon ton koldioxid per år enligt företagets egna beräkningar. Det skulle göra raffinaderiet till Sveriges enskilt största utsläppskällan och leda till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk för nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Det har införts ett klimatpolitiskt råd och en klimatlag som innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Sedan slutet av 2019 finns även en handlingsplan för klimatet.
Miljöbalken innebär också att regeringen ska informeras om verksamheter med omfattande miljöpåverkan, för att kunna välja att pröva tillåtligheten av verksamheten.
Naturvårdsverket lämnade in underrättelse, som informerade regeringen om tillståndsärendet för Preem Lysekil med hänsyn till de stora utsläpp av koldioxid som expansionen skulle innebära.
– Vi vill uppmärksamma regeringen på att ärendet kan påverka möjligheten att nå Sveriges klimatmål. Vi tar inte ställning i sak, sa Karin Dunér, chef på Naturvårdsverkets industrienhet, efter att myndigheten informerat regeringen.
Sammanlagt skickade över 1600 personer in en underrättelse till regeringen. Så också flera miljöorganisationer.
Preem: utsläppen i användarledet kommer sänkas drastiskt
Utbyggnaden av Preemraff beräknas kosta 15 miljarder kronor och leda fram till en ny anläggning för att tillverka bensin och diesel med lägre svavelhalt ur tjockolja, en restprodukt som i dag används som fartygsbränsle.
Preem själva menar att anläggningen är viktig för att de ska kunna framställa förnybara drivmedel vid raffinaderiet, och att bakgrunden till utbyggnaden är nya internationella miljökrav på fartygsbränsle. Från årsskiftet 2019–2020 från inte tjockolja längre användas som fartygsbränsle, eftersom den innehållet för mycket svavel som gör haven sura, och Preem behöver därför ta hand om tjockoljan på något annat sätt. I den nuvarande anläggningen går inte det.
»Preems vilja att bygga ut raffinaderiet i Lysekil är helt avgörande för att Preem ska kunna ställa om produktionen från fossila till förnybara produkter och samtidigt förbli lönsamt.« skriver företaget på sin hemsida.
Drivmedelföretaget menar att ombyggnationen initialt kommer att innebära ökade växthusgasutsläpp, men att »utsläppen i användarledet« kommer sänkas drastiskt.
Naturskyddsföreningen ger inte mycket för resonemangen. Preems ansökan handlar primärt inte om förnybart bränsle. Preem har framförallt sökt tillstånd för att producera fossila bränslen, med hjälp av fossil energi. Även den eventuella biobränsleproduktionen ska ske med hjälp av fossil energi.
»Alla löften om biobränslen och minskade utsläpp ligger vid sidan av, det är lösa löften som inte finns inskrivna i den ansökan som vi har överklagat och som domstolen ska ta ställning till. Så det är viktigt att vi håller isär dessa två frågor. Får Preem det tillstånd de bett om har de rätt till enorma fossila utsläpp för all framtid. Det kan vi inte acceptera. Hade tillståndet gällt ett rent “bioraff” är det inte säkert vi hade överklagat«, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.
Läs mer: Naturskyddsföreningen: »Har en bra känsla«
Uppdatering
Den 28 september drar Preemraff tillbaka sin ansökan om utbyggnation.
– I praktiken innebär beslutet att vi kommer dra tillbaka miljöansökan, vi kommer att avsluta projektet. Det innebär också att vi nu kan frigöra resurser för att accelerera vår förnybara produktion av drivmedel, säger Preems nye koncernchefen Magnus Heimburg till Ekot.
Enligt koncernchefen är detta ett steg i Preems riktning att skapa ett fokus på att accelerera omställningen mot en förnybar produktion av drivmedel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
