INVANDRING Flyktinginvandring kan bidra till en viss lönehöjning för inrikes födda arbetstagare, och påverkar inte deras arbetslöshet i negativ riktning. Det här visar en ny rapport.
Det finns inga tecken på att invandring bidrog till högre arbetslöshet hos de inrikes födda arbetstagarna under de senaste årtiondena i Danmark, och inte heller har lönerna pressats nedåt. Tvärtom märks en försiktig positiv påverkan på lönenivåerna hos infödda danskar från 1995, då flyktinginvandringen till landet ökade markant.
Det här visar en rapport av Mette Foged, fil.dr i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet och Giovanni Peri, professor i nationalekonomi vid University of California, som har tagits fram av Studieförbundet näringsliv och samhället, SNS, på tisdagen.
Rapporten visar att eftersom flyktinginvandrare generellt har en lägre utbildningsnivå än infödda invånare, samt ofta arbetar inom fysiska och mer lågkvalificerade jobb, konkurrerar de inte med högutbildad infödd arbetskraft. När det gäller lågutbildade infödda arbetstagare tenderar den här gruppen att förflytta sig mot mer kvalificerade arbetsuppgifter, i takt med att fler invandrade arbetstagare kommer in i deras yrken.
Rapporten beskriver det här som att de lågutbildade som är födda i Danmark ”stimuleras att söka nytt jobb i roller och sektorer där konkurrensen från invandrare är mindre”.
– Det är främst unga arbetstagare som får positiva effekter på sin lön enligt vår studie. Men en mindre grupp tycks påverkas negativt av den här utvecklingen, och det gäller äldre inrikes födda personer som är väldigt specialiserade i sina arbeten. Där ser vi att vissa förtidspensioneras, säger Mette Foged till Dagens Arena.
När det gällde invandrade arbetstagare blev de under undersökningsperioden, tvärtemot de danskfödda kollegerna, “fast” i sina enklare jobb utan att avancera.
Förutom utbildningsnivå spelar faktorer som språkförståelse och kunskap om normerna i landet in när det gäller det som studien kallar komplexiteten i ett visst yrke. I och med att invandrare sällan arbetar i yrken som ställer höga krav på språklig och kommunikativ förmåga, blir dessa arbeten till följd av invandring mer attraktiva och fler kommer att söka sig dit.
Danmark tillämpade fram till 1998 en politik där flyktinginvandrare fördelades över landet, med tanken att sprida ut dem men också med önskan att det skulle bildas »kluster« av personer från samma land på en och samma ort. Det togs ingen hänsyn i den till var arbetsmarknadsbehoven var störst. Det här gör, enligt rapportförfattarna, förutsättningarna för studien särskilt bra, då effekterna på arbetsmarknaden av invandringen kan sägas vara neutrala geografiskt.
Studien bygger på en undersökning av alla individer mellan 18 och 65 år i Danmark, som inte studerade eller stod permanent utanför arbetsmarknaden. Undersökningen har gjorts under perioden 1991-2008, men enligt Foged är det troligt att samma mekanismer är i spel i dagens Danmark, och även i Sverige.
En brasklapp finns dock när det gäller jämförelsen med Sverige. Danmark har en flexibel arbetsmarknad, med låga kostnader för att anställa och avskeda – något som forskarna tror kan bidra till att invandring i Danmark fick en positiv effekt på inrikes föddas löner och sysselsättning. Samma samband har konstaterats i USA och Storbritannien, skriver forskarna, vilket också är länder med svagt anställningsskydd. Därför skulle utfallet i Sverige av invandring kunna vara mindre positivt för inhemska arbetstagare.
– Jag vet inte hur stor skillnaden är mellan svensk och dansk arbetsmarknad, men enligt OECD-rapporter finns skillnader som gör att effekten att lågutbildade inrikes födda klättrar karriär- och lönemässigt skulle vara mindre i Sverige, säger Mette Foged.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
