rut-jobb Enkla jobb som städning sägs ofta bidra till integrationen. Men en ny studie visar att kvinnor med flyktingbakgrund sällan får jobb inom rut-sektorn.
Med bakgrund i debatten om »enkla jobb« och deras roll för att få in fler nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden har Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, undersökt hur rut-branschen har fungerat när det gäller integration.
Ganska dåligt, visar det sig. Under det år som rapporten studerar, 2015, utgjorde kvinnor med flyktingbakgrund endast tre procent av de anställda inom rut-sektorn. Samtidigt saknar nästan hälften av de kvinnor som kommit till Sverige som flyktingar ett arbete efter fem år i landet.
– Det är större sannolikhet för att de hittar ett jobb i företag som arbetar med lokalvård och som inte är inriktat på hemstädning, säger Johanna Rickne till TT.
Företag som arbetar med lokalvård hos andra företag sysselsätter dubbelt så många kvinnor med flyktingbakgrund som rut-företag, visar rapporten. Samma år, 2015, utgjorde städtjänster runt 80 procent av alla rut-timmar som köptes i Sverige.
Till skillnad från rut-städjobben får andra städföretag inga statliga subventioner.
Analysen i rapporten bygger på data från Skatteverket och SCB. Johanna Rickne visar att rut bidragit till att skapa sysselsättning för en stor andel kvinnor med utländsk bakgrund, men i huvudsak från Europa.
Runt 30 000 personer har en inkomst motsvarande minst en månadslön från ett rutföretag 2015. Men en stor majoritet tycks bara ha arbetat deltid och ha mindre än 12 månadslöner.
Drygt 4 200 personer hade samma år en heltidslön från ett företag som är nischat mot ruttjänster. Av de var 130 kvinnor med flyktingbakgrund.
Övervikten på anställda från europeiska länder och underrepresentationen av flyktingkvinnor kan ha flera skäl, enligt Johanna Rickne. Dels hänvisar hon till studier som visat att vissa kunder är mer negativt inställda till att anlita någon med ursprung i Afrika eller Mellanöstern, men hon pekar också på kulturella orsaker som traditionella könsroller och långa avstånd mellan områdena får kunder bor och där flyktinginvandrade bor.
Rut-branschen utmärker sig inte heller jämfört med exempelvis annan lokalvård eller hemtjänst när det gäller hur stor andel av anställda som kommer från arbetslöshet eller ekonomiskt utanförskap, vilket ofta förs fram i debatten. Runt 15 procent av de som anställs i rutnischade företag (som i huvudsak inriktar sig på att sälja rut-tjänster red.anm) kommer från arbetslöshet, och knappt tio procent från »ekonomiskt utanförskap«, vilket utgörs av personer med inkomster från bidrag och ersättningar eller med en lön under en månadslön på ett år.
Arbetsgivarorganisationen Almega tjänsteföretagen anser att studien har för snävt fokus på bara kvinnor med flyktingbakgrund.
– 26 procent av kvinnor i rut-företag är födda utanför EU enligt en rapport vi på Almega har gjort. I den här grupperingen finns bland annat anhöriginvandrare som inte har flyktingstatus men som ändå kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
Han tycker inte att rut-branschen har ett särskilt ansvar att anställa kvinnor med flyktingbakgrund.
– Alla reformer som skapar integration är bra. Den här studien visar ändå att några hundra kvinnor med flyktingbakgrund har fått rut-jobb, säger han.
Under tisdagen hölls ett panelsamtal hos Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) under rubriken »Bidrar rut till ökad sysselsättning för kvinnor med flyktingbakgrund?«.
Jämte forskaren bakom studien, Johanna Rickne, fanns en av kvinnorna bakom idén till rut, riksdagsledamoten Annika Qarlsson (C) som betonade att ambitionen när rut infördes inte var att kvinnor med flyktingbakgrund skulle komma i arbete, utan att förenkla livspusslet för familjer.
Hon tycker att den stora fördelen med rut är att nya jobb har skapats.
– Är det inte nyanlända som kommer från utanförskap till rutjobb så kommer de från andra arbeten som i sin tur blir lediga för andra att söka, säger Annika Qarlsson.
Hon lyfte att det är viktigt att rutjobb kan bidra till rörlighet vidare på arbetsmarknaden.
– Det är klart att det är bra att det finns en möjlighet att växla, växa och komma vidare, sa hon.
Anders Forslund, professor på IFAU, menar dock att det saknas tillförlitliga studier om huruvida rutjobb kan ses som en språngbräda till andra jobb,
– Vi vet alldeles för lite om inkomströrlighet i Sverige, sa Anders Forslund.
Monica Lindstedt, grundare av städföretaget Hemfrid, medverkade också i diskussionen och sade sig inte »dela bilden« i studien av att så pass få med flyktingbakgrund arbetar inom ruttjänster.
Samtidigt talade hon om det hon kallar »elefanten i rummet« som ett hinder för vissa kvinnor med flyktingbakgrund. Det handlar om kulturella normer om att mannen ska försörja familjen, och att religiösa skäl kan göra att kvinnor upplever obehag inför att städa i andra människors hem om det kan innebära att bli ensam där med en man.
Inte heller Hemfrid har någon egentlig preferens att anställa flyktingkvinnor framför andra av integrationsskäl.
– Det som spelar roll är att det är bra människor oavsett var de kommer ifrån och att de är beredda att göra ett bra jobb, sa Monica Lindstedt.
Monica Lindstedt sa också att andelen kvinnor med flyktingbakgrund sannolikt har ökat inom rut-tjänster, om studien skulle göras nu några år efter den stora flyktinginvandringen 2015. Men Johanna Rickne betvivlar att det stämmer.
– Tillskottet av rutjobb efter 2015 har skett inom nya sektorer, som flyttjänster och it. Och jag skulle tro det är än mindre sannolikt att flyktingkvinnor skulle få jobb inom de sektorerna, sa Johanna Rickne under seminariet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
