Utredningen om surrogatmödraskap har dragit en rimlig slutsats. Däremot lämnar förslaget ett antal barn varje år i juridiskt vakuum.
I dagens Sverige finns det många sätt att bilda familj som innehåller barn – allt från den traditionella kärnfamiljen, till stjärnfamiljer med flera föräldrar, IVF, äggdonation, adoption och så vidare. I dag presenterades en efterlängtad utredning om bland annat surrogatmödraskap.
Den allmänna debatten om surrogatmödraskap har varit väldigt svart-vit. På ena sidan står de som anser att alla surrogatarrangemang är ett utnyttjande av kvinnokroppen som inte under några omständigheter kan tillåtas. På andra sidan står de som menar att surrogatmoderskap är en möjlighet att välja själv vad en ska göra med sin kropp, eller en möjlighet att få ett efterlängtat barn. Mellan dessa ståndpunkter förs diskussionen i utredningen.
Det är en välargumenterad analys som leder fram till utredningens nej till surrogatmoderskap. De argument som till slut väger över till ett nej är bristen på forskning kring hur de inblandade barnen långsiktigt mår av att vara surrogatbarn, eller barn till en kvinna som valt att vara surrogatmoder. Även de ångerrätter, som ofrånkomligen krävs för att göra surrogatarrangemang möjligt, gör att dessa barn riskerar att hamna i ett läge där alla eller ingen vill ha barnet. Slutligen så hittar utredningen inga bra vägar att ekonomiskt kunna ersätta en surrogatmoder om hon får långsiktiga men av graviditeten och förlossningen.
Med den slutsatsen är frågan däremot inte löst.
Varje år kommer ungefär 50 barn till Sverige som har kommit till världen genom ett surrogatarrangemang. Dessa barn hamnar ofta i en knepig sits, där de på grund av olika länders olika familjelagstiftningar kan finna sig helt utan juridiska föräldrar – ett »haltande föräldraskap«, som utredningen uttrycker det.
Förslaget om att inte tillåta altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige kommer inte hindra personer som vill ha barn att fortsätta att åka utomlands för att genomföra sådana arrangemang i länder som USA och Ukraina.
Utredningen presenterar ett förslag för hur en biologisk fader ska kunna få sitt faderskap erkänt på ett enklare sätt.
Däremot saknas det helt förslag på regleringar för kvinnor som utan en manlig partner väljer ett surrogatarrangemang utomlands. Inte heller regleras de fall där den tilltänkta fadern/fäderna är spermadonator.
Det rör sig om få barn som befinner sig i den situationen, men det kommer att försätta ett antal barn varje år i en rättsligt oförsvarbar situation, där de saknar juridiska föräldrar. Här får utredningen bakläxa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
