GRANSKNING Antalet opioidrelaterade dödsfall ökar i Sverige och fler får receptbelagda opioidläkemedel via vården. Men risken för en epidemi liknande den amerikanska i Sverige är liten, menar två experter.
USA är hårt drabbat av en opioidepidemi som lett till att över 400 000 har dött av överdoser de senaste 20 åren. En utveckling som lett till att omkring 2,6 miljoner amerikaner är beroende av opioider. Nu uppger New York Times att den läkemedelskoncern som pekats ut som en av de största aktörerna i epidemin, amerikanska Purdue Pharma, närmar sig sin första överenskommelse i en omfattande stämningsprocess som pågår. Överenskommelsen väntas leda till enorma skadestånd och därtill att företaget försätts i konkurs.
Läs mer om den amerikanska opioidepidemin i författaren Jonas Cullbergs reportage
Purdue Parma, som ägs av familjen Sackler, tillverkar Oxycontin som är ett av de läkemedel som orsakat störst skada i den pågående amerikanska epidemin. En granskning utförd av Janusinfo, obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal, varnade redan i mitten av 2018 för att förskrivningen av läkemedel med oxikodon ökat kraftigt under fem års tid. Oxikodon är ett halvsyntetiskt smärtstillande preparat som bland annat just Oxycontin består av. Men trots den utvecklingen tror två experter Dagens Arena pratat med inte att Sverige riskerar en epidemi på samma sätt som USA. Framförallt inte mot bakgrund av att den amerikanska läkarkåren var delaktig i skapandet av epidemin genom att kraftigt öka förskrivningen av smärtstillande preparat – främst till människor i socioekonomiskt utsatta områden.
– De svenska förutsättningarna är helt annorlunda. Klart att vi kan få stora problem här och vi ska dra lärdom av det som sker och har skett i USA, men mekanismerna kommer inte att vara desamma, säger Mikael Hoffmann, överläkare och bland annat ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor.
– Jag hoppas och tror att vi har ett vårdsystem som gör att vi är bättre rustade än USA. Vi ligger till exempel väldigt långt fram vad gäller synen på beroendeframkallande läkemedel, det finns ett aktivt arbete kring detta och en stor respekt för användande av opioider, säger Gerd Lärfars, ordförande i Region Stockholms läkemedelskommitté, docent och enhetschef på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm.
De påpekar båda att det är viktigt att granska det som skett i USA för att på så sätt spåra eventuella risker i den svenska hanteringen av beroendeframkallande läkemedel. Men en del i vad som hänt i USA som vi inte kommer att se här är just den aggressiva marknadsföringen av läkemedel som exempelvis Oxycontin, något som nu är en del i de stämningsprocesser som pågår i USA. Men det som talar starkast mot en liknande epidemi i Sverige är strukturen på vårdsystemet, att det finns en kontroll som i det stora hela saknas i den amerikanska vårdapparaten.
– Vi har ett helt annat hälso- och sjukvårdssystem. Som exempel är nästan alla läkare anställda inom regionerna eller i privata mottagningar som har avtal med regioner. Den kollegiala kontrollen kring patienterna ger en väldigt effektiv kontroll även vad gäller överförskrivning. Och även om vi inte har samma journalsystem över hela riket så kan vi se på varje patients läkemedelsförteckning om det förekommer tidigare förskrivning av opioider. Utanför de stora regionerna har vi dessutom oftast ett sammanhållet journalsystem, säger Mikael Hoffmann.
Läs mer: Läkemedelsjätte ansöker om konkurs
Samtidigt ska vi inte blunda för att överförskrivning av opioider förekommer och att kontrollen alltid kan bli bättre, menar Gerd Lärfars.
– Det behöver bli gå snabbare att hitta de läkare som föreskriver för mycket och enklare att begränsa förskrivningsrätten om den missbrukas. Socialstyrelsen behöver bli mer aktiva och snabbare följa upp misstänkt överföreskrivning, säger hon.
Vad som krävs för att snabba upp processen är en fråga för Socialstyrelsen, anser Gerd Lärfars, och pekar på de i och för sig få men väldigt uppmärksammade fall där läkare skrivit ut beroendeframkallande läkemedel på ett felaktigt sätt. Hon anser att de behöver upptäckas tidigare.
Den oroande trend som Lärfars egen läkemedelskommitté pekar på i granskningen av opioidtrender i Sverige – att förskrivningen av oxikodon har ökat i nästan alla svenska landsting mellan 2012 och 2017 – ser hon som något att fortsätta vara uppmärksam på. Mikael Hoffmann håller med, även om han liksom Lärfars påpekar att statistiken visar att det handlar om att fler patienter får kortare behandling med det smärtstillande läkemedlet – exempelvis efter operationer. Och att det i mycket ersatt läkemedel som bland annat numera narkotikaklassade tramadol.
– Den totala legala opioidanvändningen i Sverige har minskat de senaste 20 åren. Borträknat just oxikodon, som är ett riktigt rävgift sett ur ett beroendeperspektiv. Att det läkemedlet har så stark beroendepotential gör att vi ständigt behöver fråga oss om vi använder det på rätt sätt. Får smärtpatienter ett brett omhändertagande, eller får de bara läkemedel, frågar han sig.
Den stora risken att utveckla beroende finns bland människor som har en långvarig smärtproblematik, menar Mikael Hoffmann. Där det finns en komplex sjukdomsbild som kräver tid och resurser. Här finns det även ett behov av kompetensutveckling inom vården, menar Gerd Lärfars.
– Smärta är ett så komplext tillstånd att det måste finnas flera angreppssätt för att nå framgång med en behandling. För patienter med kronisk smärta, som inte orsakas av en annan allvarlig sjukdom som cancer, är det viktigt att tänka på icke-farmakologiska behandlingsalternativ och att i möjligaste mån undvika beroendeframkallande läkemedel, säger hon.
Men även vad gäller kortvarig användning av oxikodon som lindring vid akut smärta, som efter en operation, behöver det finnas en uppföljning och en utsättningsplan. Att hamna i ett beroende av en opioid som är så här beroendeframkallande kan gå fort, det kan räcka med några veckors användning.
Strax innan sommaren larmade OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, om att antalet opioidrelaterade dödsfall har mer än fördubblats i Sverige mellan 2011 och 2016. Enligt rapporten hade Sverige 55 opioidrelaterade dödsfall per miljon invånare under 2016, vilket ger den största ökningen av OECD-länderna – inklusive USA. En del av ökningen handlar, enligt Socialstyrelsens utredare Daniel Svensson, om ökad nätförsäljning av nya droger vars substanser kemiskt liknar befintlig narkotika. Men vad gäller just den legala förskrivningen pekar även han på en minskning över tid.
– Det går ju att felanvända helt vanliga mediciner. Man kan använda det man fått föreskrivet på ett sätt som inte är tänkt, för att missbruka, sälja vidare eller skada sig själv, säger han till SVT.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
