Stress Allt fler kvinnor söker hjälp för problem med bland annat minnet. Men symptomen beror sällan på demens utan handlar om stress, visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Gruppen patienter som upplever stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker ökar och utgör i dag en tredjedel av dem som kommer till Sahlgrenska Universitetssjukhusets minnesmottagning.
Symptomen hos denna växande patientgrupp har studerats i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Gruppen är ofta högutbildade, yrkesverksamma och i sammanhanget relativt unga, 50–60 år. När de testas på sjukhuset är minnesfunktionerna intakta, men i vardagsmiljön med dess krav på att ständigt lära nytt tycker de ändå inte att de fungerar.
De kan behöva hjälp, men har sällan begynnande demens, visar avhandlingen.
– Det blir allt vanligare hos oss med hjälpsökande personer som har enbart självupplevda kognitiva problem, och där vi inte hittar några objektiva tecken på sjukdom trots att vi gör en omfattande utredning, säger Marie Eckerström, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och legitimerad psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhusets minnesmottagning i ett pressmeddelande.
I sitt arbete har hon följt ett par hundra av dem, kvinnor och män, under i genomsnitt fyra år.
Sambandet mellan självupplevda minnesbesvär och stress visade sig vara starkt. Sju av tio i gruppen hade upplevelser av allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet.
Man berättar att man lever eller levt länge under allvarlig stress och att det påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk och oroar sig för det, kanske i kombination med att man har en nära familjemedlem med demenssjukdom och därmed mer kunskaper och oro, säger Marie Eckerström.
– De här personerna har inga objektiva tecken på demenssjukdom. Istället handlar det ofta om stress, ångest eller depressivitet.
Upplevda minnesbesvär är vanligt och kan vara ett tidigt tecken på kommande demensutveckling. För dem i den undersökta gruppen som också hade avvikande biomarkörer i ryggvätska (beta-amyloid, total-tau och fosfo-tau) var risken att försämras och utveckla demens mer än fördubblad. För majoriteten fanns dock inga tecken alls på försämring efter fyra år.
En av tio med enbart självupplevda minnesbesvär utvecklade demenssjukdom under undersökt period. Det är en högre andel än befolkningen i allmänhet men ändå lågt, det är människor som upplever sig ha allvarliga problem och sökt sig till en utredning, menar Marie Eckerström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
