Svårt att bekämpa mäns höga olyckstal

Genus Män är överrepresenterade i olycksstatistiken, men Räddningstjänsten har svårt att arbeta för att bryta mönstret. Det beror på en ovilja att förstå problemet utifrån maskulinitetsnormer, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Män är överrepresenterade i olycksfallsstatistiken. Räddningstjänsten som rycker ut vid drunkningsolyckor, trafikolyckor och dödsbränder är medvetna om statistiken och de har märkt att män ofta tar onödiga risker. Trots detta har de svårt att arbeta förebyggande mot problemet.

– Vi har förebyggande satsningar på äldre och missbrukare, men jag har aldrig varit med om att vi jobbat så utifrån kön. Trots att den statistiken är väldigt talande. Det är norm att män utsätter sig själva för risker och därför blir det inte en större grej av det, säger brandmannen Anders Narling.

I en ny studie från Göteborgs universitet har genusforskaren Mathias Ericson tittat på hur räddningstjänsten jobbar med att angripa problemet med mäns höga representation i olycksstatistiken. Han har observerat och intervjuat personal inom räddningstjänsten och försökt ta reda på hur de resonerar kring och ser på problemet.

Han har undersökt detta utifrån ett normkritiskt perspektiv då han menar att en orsak till mäns överrepresentation kan vara maskulinitetsnormer.

– Det som är centralt för maskulinitetsnormer är att män inte ska se sig som sårbara. Och inte i behov av att ta till sig råd från andra. Det finns en övertro på sin egen förmåga att hantera risker, säger Mathias Ericson.

Detta menar han gör att räddningstjänsten hamnar i ett dilemma: hur ska de vända sig med förebyggande åtgärder mot en grupp där själva problemet är att man inte anser sig behöva hjälp?

För Mathias Ericson handlar det stora problemet om att vi i samhället har svårt att prata om män som problem och problem kopplade till män som grupp.

– Det är vanligare att man delar in män i andra utsatta, underordnade grupper i samhället när man försöker förklara statistiken. När vi pratar om destruktiv maskulinitet pratar vi ofta om arbetarklassmän, äldre män, unga män eller invandrarmän, säger Mathias Ericson.

När man knyter maskulinitetskonstruktioner till personer som redan har en utsatt ställning i samhället, återskapas idén att riktiga män inte är offer för maskulinitetsnormer utan kan vara reflexiva. 

Ett problem inom räddningstjänsten, och i samhället, är inställningen att ”det är så det är”. Att män förväntas ta risker, samtidigt som män som tar onödiga risker och drabbas av olyckor anses vara dumdristiga. Trots att brandmän ofta har ett stort socialt patos och engagemang vill de inte diskutera genusaspekten, utan hellre olika sorters utsatthet hos personer.

– De ville inte prata om män som problem för då hamnar de direkt i det här raljerandet. Då kommer nidbilden av klantiga män som får skylla sig själva när de klättrade upp och bytte glödlampan själv eller valde att inte installera spisvakt, säger Mathias Ericson.

Brandmannen Anders Narling föreläser på MSB:s utbildning SMO, skydd mot olyckor – en tvåårig eftergymnasial utbildning som krävs för att arbeta i räddningstjänsten. I sina föreläsningar tar han upp olycksstatistik och visar på hur den kan kopplas till genus. Idén fick han när han och andra brandmän blev inbjudna till Botkyrka kommuns våldsförebyggande arbete, MVP, Mentors in Violence Prevention.

– Där jobbar de med beteenden. De synliggör att det är män som är våldsutövare och utsätter andra för våld, och ifrågasätter det utifrån ett genustänk. Jag tänkte att det samma normer som gör att män utsätter sig själv och andra för faror i trafiken till exempel. Det är samma normer som jag vill vara med och förändra, säger Anders Narling.

Precis som Mathias Ericson belyser i sin undersökning har Anders Narling märkt att det finns ett slags ovilja att prata om män som riskgrupp. Hans föreläsningar och workshops handlar delvis om hur socialt kön kan påverka oss i vårt risktagande. Men när han presenterar statistiken märker han att det finns ett visst missnöje. Flera vill ta det till nästa steg: att det handlar om män som missbrukare eller män som röker till exempel.

När det gäller förebyggande arbete mot grupper som på ett eller annat sätt är utsatta i samhället är det enklare för Räddningstjänsten att arbeta nära andra myndigheter. Till exempel socialtjänsten. Men när det gäller att arbeta förebyggande mot män som grupp behövs det betydligt mer och större åtgärder i hela samhället, anser Mathias Ericson.

– Det blir ett väldigt ansvarsgörande av individer om man inte lyfter det till system-, struktur- eller samhällsnivå, säger han.

Mathias Ericson lyfter också att det finns flera olika maskuliniteter. Och att olika grupper av män förhåller sig till olika maskulinitetsnormer på olika sätt, utifrån klass, etnicitet och rasifiering. 

– Normerna i sig består av motstridiga ideal. Män borde vara ansvarstagande men får heller inte vara klena och tyngas ned av ansvaret, de ska våga vara ansvarslösa. Man ska vara mjuk men ändå hård och man ska veta vilka ideal är rätt i olika situationer, säger Mathias Ericson.

Har du någon idé om hur man kan arbeta förebyggande mot män som riskgrupp?

– Det viktiga är att visa på att detta är ett större problem än räddningstjänsten kan lösa. Men de har en viktig funktion då de kan visa på hur ojämställdhet får effekter. Så de kan ställa krav på andra att göra saker, säger Mathias Ericson.