Vårbudget Regeringen lägger 1,8 miljarder på nya insatser mot arbetslöshet i vårbudgeten. Men det är långtifrån tillräckligt menar flera fackförbund och organisationer.
Det mesta i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på torsdagsmorgonen, var känt sedan tidigare, och i de 45 miljarder som budgeten omfattar ingår också en tidigare extra ändringsbudget.
De nya satsningarna bestod av 1,8 miljarder för åtgärder som ska stötta personer som är utsatta på arbetsmarknaden: unga, nyanlända, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning.
Läs också: Fokus på jobb i vårbudget
LO-ekonomen Torbjörn Hållö tycker att satsningarna mot arbetslösheten i sig är bra, men att de skulle behöva vara mycket mer kraftfulla.
– Det är bra att man uppmärksammar arbetslöshetsfrågan, men summorna är så små så det är inget som på ett avgörande sätt biter på arbetslösheten. Ska man komma tillbaka med något är det höstbudgeten som gäller. Man har delikata problem som att AF reformeras samtidigt.
Svårt göra verklighet av förslag
Svårigheten med åtgärderna mot arbetslöshet hos inte minst nyanlända blir, som ofta, att omsätta dem i praktiken, säger han.
– Lösningen är att hitta modeller där man kombinerar arbetsplatsträning, möjlighet att höja sina svenskakunskaper och kanske läsa in gymnasiekompetens samtidigt. Det är lätt att föreslår, men väldigt svårt få till i praktiken.
I veckans avsnitt av Dagens Arenas panelpodd medverkade Torbjörn Hållö i ett samtal om arbetslösheten och varför den inte uppmärksammas med. Nu tycker Hållö att det verkar vända vad gäller uppmärksamhet för frågan.
– Man börjar prata mer om det här. Jag uppfattar att regeringen vill signalera att man tar frågan på allvar.
Saco välkomnar satsningar mot arbetslösheten, men hade önskat riktade satsningar för att stötta arbetslösa akademiker. De påpekar att arbetslösheten bland akademiker har ökat med 27 procent mellan 2019 och 2020.
– När arbetslösheten ökar till historiska nivåer även bland akademiker, måste regeringen tänka nytt och anpassa åtgärderna. Annars finns risken att arbetslösa akademiker tar mer lågkvalificerade jobb och det blir en undanträngningseffekt. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri att stora grupper akademiker ska fastna i arbetslöshet, säger Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar.
Personer med funktionsnedsättning diskrimineras
Förbundet DHR, som företräder personer med rörelsenedsättning, är positiva till att regeringen lägger 7,8 miljoner kronor på insatsen Introduktion till arbete, som syftar till att ge rehabilitering och introduktion till deltagarna så att de blir redo att ta ett jobb.
Samtidigt påpekar DHR att många personer med funktionsnedsättning redan i dag är redo att ta ett jobb och att det saknas förslag för dem.
– Vad regeringen skulle kunna göra är att sänka de sociala avgifterna vid anställning, vilket även Jämlikhetskommissionen föreslår i sin utredning. Att stärka resurserna till Diskrimineringsombudsmannen, DO, är ett annat sätt att hjälpa individen under arbetssökarprocessen, eftersom vi vet att många personer med funktionsnedsättning blir utsatta för diskriminering, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR i ett pressmeddelande.
Jonas Wihlstrand, kanslichef på Sveriges Stadsmissioner, ser det extra stödet till civilsamhället i budgeten som viktigt då det möjliggör för Stadsmissioner runtom i landet att hålla öppet. De hade önskat mer stöd till de som står långt från arbetsmarknaden, inte minst unga.
– Vi träffar många unga som precis hade gått ut gymnasiet och fått jobb i besöksbranschen före pandemin. De har nu hamnat utanför och tappat hopp om att kunna hitta jobb igen. Just den gruppen är väldigt viktig att vi snabbt får igång igen. Det är inte bra för samhället att de hamnar i långvarig arbetslöshet, säger Jonas Wihlstrand.
Vård- och omsorgsanställda fattiga av pandemin
Han skulle gärna se en storsatsning på arbetsintegrerade sociala företag.
– Att ge ett extra stöd till dem nu, för att ge praktik och kompetensutveckling till unga arbetslösa, ser jag som en akut och nödvändig åtgärd.
Sveriges Stadsmissioner möter under pandemin nya grupper i utsatthet, till exempel många ensamstående föräldrar som jobbar inom vård och omsorg. De har drabbats hårt under pandemiåret, eftersom de tagit ansvar för smittspridningen och därför ofta behövt vabba många och långa perioder. De söker sig till Stadsmissionen för hjälp med mat och pengar.
– De har ofta förlorat tusentals kronor i månaden, till exempel i ob-ersättningar. Deras buffertar är borta och många har skulder till Kronofogden. De har ju varit våra hjältar i pandemivården i år som verkligen har ställt upp under pandemin – samtidigt har de blivit så enormt utsatta, säger Jonas Wihlstrand.
Det här är en grupp som i hög grad påverkas av det extra bostadsbidrag till barnfamiljer som infördes under 2020, men slopades vid årsskiftet, för att nu i vårbudgeten återinföras i juni.
– Den här gruppen borde få bostadsbidrag retroaktivt. Samtidigt behövs ett generellt och breddat bostadsbidrag för låginkomsttagare, som stöd till ennystart efter pandemin, säger Jonas Wihlstrand.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
