intervju Det är bråda dagar för Svenska Freds sedan Ryssland invaderade Ukraina. Men trots att Natomotståndare kallas både landsförrädare och ryssvänner har medlemsantalet vuxit rejält. Dagens Arena har pratat med organisationens ordförande Agnes Hellström.
Som en av de största organisationerna som benfast säger nej till både vapenexport, kärnvapen och Nato, har Svenska Freds haft det hett om öronen de senaste månaderna. Medieförfrågningarna har varit lika många under de senaste månaderna som under hela Agnes Hellströms sexåriga tid som ordförande dessförinnan.
– Vi har upplevt att det har gått oerhört snabbt. Under de här två-tre månaderna har vi gått från en hyfsat stillastående Nato-debatt till att frågan dominerar såväl i medierna som i politiken. Vi är oroade för att ett så stort beslut fattas i en så känslomässigt präglad tid. Eftertänksamhet är viktigare än någonsin. Istället går det snabbt och debatten är ensidig.
På vilket sätt menar ni att debatten är ensidig?
– Vi har upplevt att när det blir en väldigt militariserad debatt så misstänkliggörs de som lyfter andra perspektiv, och kan kallas landsförrädare och Putinkramare. I det klimatet är det inte konstigt att Nato-motståndare blir rädda. Även medierapporteringen har brustit: de frågor som ställs är väldigt vinklade på att det bara finns en väg framåt. Nato-förespråkare får sällan kritiska frågor, medan avkrävs svar om hur vi får stopp på kriget i Ukraina. I de sammanhang där jag medverkat har jag alltid varit den enda Nato-motståndaren. Många av de som är experter är för ett Nato medlemskap, men kanske inte säger det i högt. De senaste två veckorna har bevakningen blivit bättre, men det är lite sent.
Hur påverkar uppmärksamheten er som organisation?
– Vi har haft hög beredskap, och fokuserar mycket på att stötta varandra. Det gäller att inte gå under i den höga arbetsbelastningen. Jag får olika reaktioner, en del mejl jag får är förminskande och handlar om att jag är en naiv idiot, men en majoritetet uttrycker sitt stöd. Samtidigt har vår synlighet och stödet för oss som förening ökat väldigt mycket, och vi har gått från cirka 7000 till 9000 medlemmar sedan invasionen, säger Agnes Hellström.
Hur kommer ni att arbeta om Nato-medlemskapet blir ett faktum?
– Först sörjer vi, sedan organiserar vi oss på nytt. Vi kommer att fortsätta ställa regeringen till svars när det gäller de frågor de säger sig kunna driva trots ett Nato-medlemskap; vi kommer att kräva att regeringen skriver under FN:s kärnvapenförbud för att öka möjligheten för Sverige att driva den frågan. Transparensen kring säkerhetspolitiska beslut kommer minska om vi går med i Nato.
Har du tänkt på risken att ni om några år inser att ni stod på fel sida i historien i de här frågorna?
– Vi har pratat jättemycket om det här och landar i samma slutsats varje gång. Förebyggande arbete, nedrustning och avspänning är förutsättningen för hållbar fred, och då måste vi prioritera det långsiktigt. För egen del har jag hållit huvudet högt och jag tror och hoppas att många i efterhand kommer känna att ”jag lät mig svepas med” och tar med sig den erfarenheten inför framtida kriser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
