Kyrkovalet Nära 5 miljoner röstberättigade och cirka 27 000 kandidater. Även om kyrkovalet har krympt något är det en gigantisk valapparat som dragit i gång inför valet den 19 september.
Med en dryg månad kvar till kyrkovalet pågår förberedelserna för fullt inom Svenska kyrkan, och organisationens förhoppning är att upprepa 2017 års succé.
Förra gången slog nämligen svenskarna rekord i kyrkoröstande, i alla fall sett till andelen röstberättigade som gick till valurnorna.
– Förra valet var valdeltagande 19 procent. Det var ungefär 300 000 fler som röstade då jämfört med 2017, säger Anki Bondesson, som även denna gång Svenska kyrkans kyrkovalledare.
Inte sedan 1934 hade valdeltagandet varit så högt, och 984 680 medlemmar röstade. Många menar att ökningen berodde på den mobilisering som både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gjorde, då de utmålade varandra som huvudmotståndare.
Exakt hur stor denna effekt var är ännu oklart.
– Det är lite oklart exakt hur mycket det bidrog. Detta eftersom andelen som röstade också blev större genom att antalet medlemmar i Svenska Kyrkan sjönk, De som var kvar var i högre grad de aktiva medlemmarna, som i sin tur högre grad röstar, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Klart är i alla fall att det sedan 2013 års val har skett en nedgång i antalet röstberättigade. Cirka 600 000 personer färre har rösträtt i år, vilket handlar om att det är färre som är medlemmar.
Varför ska medlemmarna rösta?
– Genom att rösta är man med och påverkar, inte minst på den lokala nivån är eftersom det här bestäms om vad kyrkan lokalt ska prioritera och hur budgeten ska se ut. Lokalt bestäms också kyrkoavgiften, säger kyrkovalledaren Anki Bondesson.
Har ni några råd till medlemmar som vill skaffa sig en bättre bild av de olika nomineringsgruppernas förslag?
– Jag skulle råda dem att gå in på Svenska kyrkans webbplats om kyrkovalet och på kandidatvisningen som finns där. Där har nomineringsgrupperna oftast en länk till sina egna sidor där de presenterar sig, säger organisationens valledare.
Hennes intryck är att församlingarna de senaste åren har blivit bättre på att erbjuda nomineringsgrupperna arenor för sina budskap och hon uppmanar de 4,9 miljoner röstberättigade att hålla utkik på församlingarnas webbsidor och i församlingsbladen om vad som händer.
– I till exempel min hemförsamling kommer man att bjuda in alla nomineringsgrupper, och ställa fyra frågor till dem, säger hon.
Det är ännu inte klart om Svenska kyrkan på nationell nivå kommer att hålla utfrågningar med nomineringsgrupperna på kyrkomötesnivå, den nationella motsvarigheten till Sveriges riksdag. Om det görs, kommer frågorna och svaren att presenteras på kyrkans webbplats, berättar Anki Bondesson.
Totalt är det 26 921 kandidater som ställer upp i de tre valen på lokal, regional och nationell nivå, cirka 3 000 färre än 2017. En möjlig förklaring att det i år är färre valområden. 2017 fanns 628 valområden, i år är det 603 stycken.
De 15 grupper och partier som ställer upp på högsta nationella nivå, till kyrkomötet, är:
Alternativ för Sverige
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
Borgerligt alternativ (som har en koppling till Moderaterna)
Centerpartiet
Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FISK)
Frimodig kyrka
Gröna Kristna
Himmel och jord
Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kyrklig samverkan i Visby stift
Miljöpartister i Svenska kyrkan De gröna
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
Sverigedemokraterna
Vänstern i Svenska kyrkan
Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA)
Alla dessa nomineringsgrupper kommer inte dyka upp som alternativ för alla röstberättigade, eftersom vissa nomineringsgrupper på nationell nivå bara ställer upp i vissa delar av landet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
