EU Flera svenska EU-parlamentariker vill se en ökad press på medlemsstater som inte bryr sig om romernas utsatthet. Alice Bah Kuhnke (MP) går längst och kräver ett nytt direktiv. Sverigedemokraterna vill ha gränskontroller.
Drygt tio år efter att de fattiga EU-migranterna blev en del av den svenska gatubilden finns grundproblematiken kvar i form av fattigdom och usla boendevillkor, både här och i hemländerna. Att EU-kommissionen antog en plan 2011 och krävde nationella strategier i alla medlemsstater, hjälpte inte så mycket.
– Än i dag 2021 ser vi ingen förbättring, säger EU-parlamentsledamoten Evin Incir (S).
Som Dagens Arena berättat om höjs röster från lokalpolitiskt håll om att romernas fattigdom och utsatthet i hemländerna måste tas på större allvar på EU-nivå. De får stöd av EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP). Enligt henne fungerar inte den fria rörligheten om inte det görs mer mot diskrimineringen och fattigdomen.
– Rumänien och Bulgarien anser att detta är socialpolitik, och att andra inte ska lägga sig i. Men vi är många som säger att nej, inte när det gäller brott mot fördragen, då kan ni inte göra som ni vill, säger den gröna EU-parlamentarikern till Dagens Arena.
Alice Bah Kuhnke menar att de länder som låter en stor del av sin befolkning vara fattig och diskriminerad redan i dag bryter mot EU-fördragen, alltså EU:s grundlag. Fördragen slår ju fast att EU ska bygga på respekt för människans värdighet och frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, förklarar hon. All diskriminering ska vara förbjuden.
– Man kan inte behandla människor hur illa som helst, för då fungerar inte den fria rörligheten, och de utsatta EU-medborgarna vi ser utanför våra butiker är en konsekvens av detta.
Kruxet, enligt den miljöpartistiska politikern, är att utan ett direktiv, en tydlig EU-lagstiftning som sätter upp mål som går att följa upp, så efterlevs inte fördraget överallt i EU. Tidigare resolutioner och strategier har inte haft tillräcklig effekt.
– Visst, det har skett vissa framsteg. Men det finns inget direktiv. Det är icke-bindande, det är mer vad man vill och önskar. Det finns ju fortfarande medlemsstater som inte har en strategi om hur man ska arbeta med detta, och en del andra har bara ord på papper. Det är avgörande är att det blir ett direktiv, en Roma-strategi som är godkänd på EU-nivå, som dessutom är tydlig när det gäller fattigdomsbekämpning och diskriminering, säger Alice Bah Kuhnke.
Så vad görs då i Bryssel och Strasbourg? Enligt de svenska EU-parlamentarikerna som Dagens Arena varit i kontakt med en hel del. Romernas situation debatteras relativt ofta. Men resultatet är just ofta icke-bindande dokument: resolutioner, rapporter, och strategier.
Flera av parlamentarikerna hänvisar till ett betänkande, en rapport som antogs av EU-parlamentet 2020, och att detta arbete bidrog till EU-kommissionens nya Roma-strategi. I rapporten framgår än en gång hur fattiga och diskriminerade många romer är i EU. Här sägs också att den tidigare strategin från 2011 endast har haft en begränsad framgång. En något bättre skolgång för romerna i flera länder kan noteras.
En relativt stor grupp romer har dock fortsatt begränsad tillgång till sjukvård. I de flesta länder är det inte fler romer som har fått jobb. Det är till och med så att det är fler unga romer som varken utbildar sig eller arbetar i dag, skriver rapportförfattarna.
Liberalernas Karin Karlsbro, också hon EU-parlamentsledamot, vill se en ökad press på vissa länder.
– Det handlar i första hand om att sätta press på de länder som EU-migranterna kommer ifrån. Europaparlamentet lyfte detta i rapporten vi antog förra året, om hur EU kan arbeta för att bryta diskrimineringen och fattigdomen. Min partigrupp krävde riktade åtgärder och ett tillförlitligt system för övervakning av att länderna lever upp till målen för insatserna, skriver Karin Karlsbro i ett e-postsvar.
Även Vänsterpartiet diskuterar i termer av bindande krav. Partiet befarar nämligen att EU-kommissionens nya Roma-strategi kommer att likna den tidigare strategin.
– Strategin riskerar att bli en papperstiger eftersom den inte innehåller några juridiskt bindande krav på att medlemsländerna faktiskt implementerar strategin och avsätter tillräckliga ekonomiska resurser och verktyg för att utvärdera åtgärderna, skriver Vänsterpartiets ledamot i EU-parlamentet, Malin Björk.
Gemensamt för de flesta av de EU-parlamentariker som Dagens Arena varit i kontakt med är att de menar att grundorsaken till att vi ofta stöter på arbetslösa människor från Rumänien utanför våra butiker, varav många bor i skogen eller på härbärgen, är fattigdom och diskriminering i deras hemländer.
Sverigedemokraternas EU-parlamentsledamot Charlie Weimers lyfter i stället fram vikten av kontroller, speciellt vid gränsen.
– Frågan om så kallade EU-migranter som bygger läger i svenska kommuner är, trots benämningen på migranterna, inte i huvudsak en EU-fråga, skriver han till Dagens Arena.
Han poängterar att det redan i dag är olagligt att slå läger på annans mark och han vill se ett bättre efterlevande av tremånadersregeln. Det är den regel som ger EU-medborgare rätten att söka arbete i annat EU-land i maximalt tre månader. Om EU-medborgare som kommer till Sverige skulle behöva registrera sig hos Migrationsverket, skulle det tillsammans med gränskontroller göra att färre som inte kan försörja sig skulle befinna sig i Sverige, menar han.
– Gränskontroller skulle ge staten förmåga att upprätthålla tremånadersregeln, skriver Charlie Weimers.
Socialdemokraternas parlamentsledamot Evin Incir har arbetat med frågor om diskriminering och romernas situation i parlamentet. Hon betonar att en väg för att förbättra romernas situation är att EU försäkrar sig om att EU:s finansiella stöd som är vikt åt att stödja de romska grupperna inte används felaktigt.
Hon menar också att EU:s sociala pelare, det vill säga de 20 icke-bindande principer om bättre arbets- och levnadsvillkor som antogs av EU i Göteborg 2018, är ett effektivt verktyg för att arbeta med frågorna. Hon konstaterar dock att de tidigare besluten ännu inte har haft effekt på det sociala utanförskapet som utgör problemens kärna.
Varför har det tidigare arbetet inte gett tydligare resultat?
– Strukturer tar tid att ändra och kräver politisk vilja. Vi ser dessvärre inte viljan till förändring från en del regeringar. Att 80 procent av romerna, som bor i nio av de medlemsstaterna med flest romer, lever i fattigdom är ett tydligt tecken på den omfattande diskriminering som romer utsätts för i hela samhället och bristen på förändringsvilja från beslutsfattarna i de specifika länderna, säger Evin Incir (S).
Liberalernas Karin Karlsbro efterlyser ett fortsatt tryck i frågan.
– Vi måste fortsätta trycka på medlemsländerna. Ingen människa ska behöva tigga i EU. Denna fråga kommer regelbundet upp i olika sammanhang. Jag vill ändå tro att varje gång det sker så flyttas frågan ett litet steg framåt, säger hon till Dagens Arena.
Läs också:
Ny lag ökade trycket på EU-migrantläger
Bråk, eld och razzior – så är det att bo i skogen
Nolltoleransen mot EU-migrantläger breder ut sig
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
