koldioxidutsläpp Sverige har, knappt tio dagar in på det nya året, redan orsakat större koldioxidutsläpp per person än vad invånare i Rwanda, Malawi och Etiopien släpper ut på ett helt år. Det visar en ny mätning från Oxfam.
Den brittiska delen av Oxfam, en global organisation som arbetar mot fattigdom, publicerade för några dagar sedan siffror som jämför britters koldioxidutsläpp per capita, med motsvarande utsläpp för de länder som konsumerar minst koldioxid sett till befolkningen.
Dagens Arena har använt Oxfams siffror för länderna med lägst utsläpp, och jämfört de med Sveriges utsläpp. Då visar det sig att svenskarna hittills i år redan har förbrukat mer än vad Rwanda gör på ett helt år. Imorgon, den 10 januari, är Sverige per capita ikapp hela årsutsläppsnivån för vart och ett av länderna Malawi, Etiopien och Uganda. Ytterligare tre dagar in på året har Sverige klassat ut även årsförbrukningen i respektive Madagaskar, Guinea och Burkina Faso.
Siffrorna kommer från Global carbon project som jämför utsläpp över hela världen. I beräkningen ingår bara koldioxidutsläpp, och inte exempelvis metangaser från jordbruk, eller andra gaser som lustgas. Enligt de här siffrorna släppte Sverige ut 7,3 ton per capita år 2017, vilket är det år som används i jämförelsen av Oxfam.
– Vår hållning är att rika länder måste ta ansvar för hela utsläppen man orsaker, även de som sker på grund av konsumtion i andra länder. Vi släpper ut ungefär lika mycket i andra länder genom vår konsumtion som vi gör totalt inom Sverige, säger Robert Höglund, kommunikationschef på svenska Oxfam.
Oxfam sätter sin tilltro till den del av januariavtalet som handlar om att man ska ge miljömålsberedningen i uppdrag att se över svenskarnas koldioxidutsläpp kopplat till konsumtion, och hur de kan minskas. Enligt Oxfam står offentlig sektor för en stor del av utsläppen, men också till exempel byggsektorn och matkonsumtion.
– Åtgärder kan handla om styrmedel mot mer koldioxidsnål konsumtion, genom att man riktar om moms och avdrag så det gynnar tjänster framför varor. Den offentliga sektorn skulle kunna ta kontroll över vad man köper in genom upphandling, säger Robert Höglund.
Även om han menar att privatpersoner kan bidra till minskade utsläpp, genom exempelvis minskad varukonsumtion och minskat flygresande, är det svårt att som enskild svensk bryta våra ohållbara utsläppsnivåer.
– Det KTH-ledda forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption har släppt en ny studie av utsläpp för olika varor och tjänster. Från den kan man utläsa att om du har en medelinkomst i Sverige i dag, och spenderar din lön, så kan du inte leva på ett sätt som motsvarar hållbara nivåer av koldioxidutsläpp. Inte ens om du är vegan och aldrig flyger. Detta visar på behovet av systemlösningar, det största ansvaret kan inte läggas på individen, säger Robert Höglund.
Svenska Naturvårdsverket använder en annan beräkningsmodell för utsläpp än den Oxfams undersökning bygger på. Den mätmetoden inkluderar alla sorters klimatpåverkande gaser och inte bara koldioxid, och Sveriges siffra blir då istället 9 ton per capita år 2017.
– Skillnaderna mellan länder är väldigt stor, och det handlar till stor del om att vi i till exempel Sverige konsumerar mycket mer som kommer från andra delar av världen, än vad länderna med lägst utsläpp gör, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Hur viktigt är det att sätta upp ett mål för att minska konsumtionsutsläppen?
– Vi på Naturvårdsverket kommer med förslag på hur vi som land kan minska våra utsläpp. Vi ser att världens alla länder i genomsnitt behöver komma ned till ett ton per år för att begränsa klimatpåverkan till maximalt 1,5 grad och då är det viktigt att titta på alla styrmedel för att klara Parisavtalets mål, säger Jonas Allerup.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
