Nyhet Sveriges bistånd till internationella organisationer uppgår till ungefär 16 miljarder kronor årligen. Men vad det ska leda till är oklart. Det menar Riksrevisionen i en färsk granskning.
Runt hälften av Sveriges bistånd går till så kallade multilaterala organisationer, internationella verksamheter som får stöd genom flera länder. Utrikesdepartementet (UD) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ansvarar för att se till att bistånden ges ut korrekt. Men regeringen har inga tydliga mål med dessa bistånd. Vilket leder till att uppföljningen är bristfällig, enligt färsk granskning från Riksrevisionen.
– Det har inte funnits någon systematisk och dokumenterad uppföljning, säger Riksrevisionens Therese Brolin.
Hon har granskat UD:s bedömningar och fokuserat på bistånden till fem stora internationella organisationer: FN:s befolkningsfond (UNFPA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP), Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM), Internationella jordbruksfonden (IFAD), Världsbanksgruppen (VBG).
Framför allt ser Therese Brolin brister i arbetet kring så kallat kärnstöd, stöd vars underlag bedöms av UD. Stödet finansierar multilaterala organisationers kärnverksamhet.
Riksrevisionen anser att det är svårt att visa hur stöden har påverkat en organisations riktning. Therese Brolin menar att regeringen inte har satt upp några tydliga mål för kärnstödet, vilket gör det svårt att bedöma Sveriges påverkan internationellt:
– Till exempel finns en multistrategi som ska styra svenskt bistånd till multilaterala organisationer, där uttrycker man sig i termer av ett övergripande syfte. När det gäller organisationsstrategierna så beskriver regeringen helt enkelt organisationernas egna mål. Men de skriver inte vad de svenska målen är.
I regeringens skrivelse från 2016 om policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete framkommer att Sveriges bistånd ska ”skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.
Men Therese Brolin menar att det inte räcker. Man behöver sätta upp tydligare mål för vad svenska bistånd ska leda till.
– I multistrategin beskriver man ett övergripande syfte, just varför man ger svenskt bistånd till multilaterala organisationer. När det gäller kärnstöd skriver man ut organisationernas egna mål med stödet. Men det finns inga uttalade mål för strategin, det behöver inte vara ett jättearbete att omformulera, säger Therese Brolin och fortsätter:
– Det handlar mer om att regeringen behöver förtydliga strategierna. Om organisationernas mål är de som regeringen också har, så borde de vara tydliga med det i strategierna.
Otydliga mål skapar otydliga bedömningar, enligt Therese Brolin. Hon menar att det är oklart hur UD prioriterar i bedömningarna.
–Organisationsbedömningarna innehåller ett väldigt stort antal indikatorer. En av våra iakttagelser i vår granskning är att de senaste bedömningarna innehöll 95 olika indikatorer. Det framgår inte vilka indikatorer man lägger större vikt vid. Det är svårt att se hur UD prioriterar mellan de här 95 indikatorerna, säger Therese Brolin och fortsätter:
Bedömningarna ger underlag hur mycket stöd en organisation ska få. Världsbanksgruppen fick mest stöd från 2017 till 2019, totalt blev det över 7 miljarder kronor i kärnstöd. Tanken är att främja globala intressen, men även att Sverige ska kunna påverka. Men det är svårt att följa resultaten i allmänhet:
– Det är generellt svårt att följa resultaten, i och med att kärnstöden går in i varje organisations egen budget. Det finansierar deras kärnverksamhet. Så det finns en svårighet generellt, säger Therese Brolin och fortsätter:
– Men det vi vill trycka på här är att regeringen och UD ska följa upp så långt man kan. Göra systematiska uppföljningar och dokumentera dem. Det har inte funnits någon systematisk och dokumenterad uppföljning av enskilda kärnstöd.
Andrea Roempke på Utrikesdepartementets presstjänst skriver att de välkomnar Riksrevisionens granskning i ett mejl till Dagens Arena:
– Vi studerar nu rapportens rekommendationer noga. Det är ett viktigt bidrag för att ytterligare förbättra styrningen av svenskt bistånd till multilaterala organisationer. UD har bildat en arbetsgrupp med uppgift att ta rekommendationerna vidare, skriver Andrea Roempke och fortsätter:
– Kärnstöd innebär inte att Sveriges stöd kommer utan förbehåll och krav. Kärnstöd till multilaterala organisationer är ett centralt verktyg för att nå svenska utrikes- och biståndspolitiska målsättningar. Det finns tydliga mål för det multilaterala biståndet, precis som för allt övrigt bistånd. I biståndets policyramverk, som beslutats av regeringen, tydliggörs hur vi kan uppnå riksdagens mål genom tematiska inriktningar. Ett exempel är att bidra till att stärka kvinnors och flickors representation och politiska deltagande.
Även Sida betalar ut bistånd till multilaterala organisationer. Men deras arbete har utförts ändamålsenligt enligt Riksrevisionen. Sida betalar ut stöd som är reserverat till specifika insatser, det kallas multi-bi-stöd. Sida motiverar sina beslut och är mer specifika. ”Motiven handlar till exempel om organisationens kapacitet att nå mål, att samla nödvändiga kompetenser för att genomföra insatsen eller om intern styrning och kontroll”, skriver Riksrevisionen i rapporten.
Men granskningen visar att Sida inte har rutiner för att ge samlad bild av insatser till organisationer. Therese Brolin menar att det samstämmiga arbetet mellan UD och Sida är bristfälligt. ”Om regeringen till exempel väljer att dra ner kärnstödet till en organisation för att skicka en politisk signal bör Sida inte samtidigt höja multi-bi-stödet till samma organisation.” skriver hon i rapporten.
– Sida gör uppföljningar av sitt stöd, alltså separata insatser. Men den övergripande bilden av alla stöd har Sida inte uppdrag att följa, säger Therese Brolin och fortsätter:
Enligt Riksrevisionens rekommendationer behöver regeringen säkerställa att UD gör en samlad och dokumenterad uppföljning av organisationernas strategi. Det behövs bättre samarbete mellan myndigheterna:
– På det stora hela har regeringen ett övergripande ansvar. Men sen har både UD och Sida uppgifter som rör de här stöden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
