Lobbyism En okänd EU-nämnd, med vetoposition och ingen insyn, har en agenda som går emot EU:s hållbarhetsmål. Dessutom försöker lobbyister påverka nämndens position i olika lagförslag. Det visar ny forskning som Dagens Arena tagit del av.
I torsdags röstade EU-parlamentet för ett direktiv, CSDD, tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, som ska binda företag att identifiera risker för och vidta åtgärder mot att mänskliga rättigheter kränks och miljö förstörs längs deras värdekedja. Det ska också göra det enklare för dem drabbade att ställa företagen till svars.
Direktivet har varit omstritt och förhandlats i nio olika utskott sedan 2022. Efter intensiva och långa förhandlingar mellan högern och vänstern kom man till slut fram till en kompromiss. Men många var trots det fortfarande inte nöjda och förslaget fick 366 röster för och 225 emot.
Striderna kring direktivet har väckt stor uppmärksamhet i media och bland miljö- och människorättsorganisationer. Men även inom forskningen. I en studie visar Brigitte Pircher, statsvetare vid Linnéuniversitetet, att en stor orsak bakom konflikten är att en EU-nämnd kallad RSB, Nämnden för lagstiftningskontroll, politiserade direktivet och förhalade processen.
Veto i lagstiftningsprocessen
Nämnden består av icke-valda experter – de flesta med bakgrund inom ekonomi och administration – och etablerades 2015 som ett oberoende organ med syfte att bidra till ”bättre lagstiftning”. Men enligt Brigitte Pircher är nämndens agenda en mer kostnadseffektiv lagstiftning och avreglering, vilket hon menar kolliderar med EU:s hållbarhetsmål. Till exempel att Europa ska bli koldioxidneutralt till år 2050.
– Nämndens utlåtanden utgår alltid från ekonomiska kriterier. I stället för att titta mer på långsiktiga effekter för samhället handlar det om vad kostnaderna blir för företagen. Då blir det svårt att leva upp till de här ambitionerna, säger Brigitte Pircher.
Detta blir särskilt problematiskt då RSB har ett slags vetoposition i lagstiftningsprocessen, enligt Brigitte Pircher. Innan kommissionen kan gå vidare med ett lagförslag måste nämnden lämna sitt utlåtande om utkastet till förslaget. När nämnden är negativ försenas processen, då direktivet måste omarbetas. I fallet med CSDD uttryckte sig nämnden negativt om det två gånger.
Svenskt Näringsliv kontaktade RSB
Efter andra gången, november 2021, mötte RSB kraftig kritik från flera organisationer som hävdade att dess ställning var tydligt politisk. Det visar sig nämligen att nämnden utsatts för påtryckningar från lobbyister.
I en rapport från organisationerna Friends of the Earth och Corporate Europe Observatory kommer det fram att danska och svenska branschföreträdare, bland annat Svenskt Näringsliv, kontaktat RSB och försökt påverka dess position.
I ett brev till RSB skriver Svenskt Näringsliv att de är ”djupt oroade” över CSDD. De påpekar att nämnden måste leva upp till bättre lagstiftnings-agendan och inte låta sig påverkas av politiskt motiverade lagförslag som, enligt dem, inte grundar sig på evidens. Svenskt Näringsliv uppmanar RSB att kritiskt granska underlaget som ”snart kommer att presenteras för nämnden”.
”Principerna om bättre lagstiftning är alltför viktiga för att tillåta politiskt motiverade förslag som endast är ytligt grundade på tvivelaktiga studier och samråd som inte uppfyller kraven för opartisk undersökning”, skriver Svenskt Näringsliv i brevet.
Ville att åtgärderna är frivilliga
Lobbyisternas huvudsyfte var att säkerställa frivilliga i stället för lagstadgade åtgärder vid implementeringen av CSDD. Något som enligt organisationerna och Brigitte Pircher skulle underminera de sociala och miljömässiga målen.
RSB:s invändningar mot lagförslaget handlade bland annat om att man ansåg att problemen, som den skulle stävja, var för vagt beskrivna. Men också om att det saknas tillräckliga bevis för att företagen i EU inte arbetar för att förebygga risker, precis som lobbyisterna påpekat för nämnden.
I slutändan blev det färdiga lagförslaget från kommissionen så urvattnat att det endast omfattar 0,2 procent av företagen i Europa, framhåller Brigitte Pircher.
Huruvida RSB faktiskt låtit sig påverkas av lobbyisterna är dock svårt att veta, eftersom det inte går att få någon insyn i nämndens arbete, konstaterar Brigitte Pircher. Det går till exempel inte att se om de haft några möten med lobbyisterna.
– I nämnden råder ingen transparens. Underlagen för deras åsikter blir inte offentliga förrän kommissionen lagt fram ett färdigt lagförslag. När ingenting är transparent är det svårt att veta hur påverkade de blivit av lobbyister, säger hon.
Ska vara en demokratisk process
RSB har alltså vetoposition, består av icke-valda experter, saknar transparens och har en agenda som går emot EU:s hållbarhetsambitioner. Dessutom utsätts den för påtryckningar från lobbyister. Samtidigt är den okänd (även i Bryssel), politiserad och får kritik från flera olika håll.
Brigitte Pircher anser inte att det är fel med en expertnämnd som kan ge synpunkter på olika lagförslag. Men enligt henne måste vetopositionen hävas och RSB:s arbete tillgängliggöras under lagstiftningsprocessen, eftersom det är en demokratisk process som medier, medborgare och politiker ska ha insyn i.
– Lobbyism är ingenting ovanligt. Det kan vara bra med input från olika intresseorganisationer. Men det behöver vara registrerat och transparent om möten sker och vad som sägs. RSB ska vara oberoende och inte ha möten med någon utanför nämnden, men vi vet inte om de gör det ändå, säger Brigitte Pircher.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
