Avtalsrörelsen Inte en enda arbetsdag gick till spillo i samband med lockout eller strejk. Förra årets avtalsrörelse var historiskt lugn, men Svenskt Näringsliv är ändå missnöjda.
En blockad från Seko var det enda som störde friden på arbetsmarknaden 2017 enligt Medlingsinstitutets årsrapport.
I november förra året utförde Seko en nyanställningsblockad och förbud mot inhyrning och bemanning inom skärgårdstrafiken. Anledningen var enligt Seko att arbetsgivarorganisationen Almega sa upp Skärgårdsavtalet under pågående förhandlingar.
Inte en enda arbetsdag däremot gick förlorad till följd av lockout eller strejk i samband med avtalsförhandlingar. Under förra årets avtalsrörelse tecknades cirka 500 avtal som berör 2,3 miljoner anställda, där de flesta avtalen sträcker sig över en treårsperiod.
– Förhandlingar sker i ett par stora avtalsområden också i år, men de flesta av arbetsmarknadens parter får en chans att ägna sig åt mer långsiktiga frågor, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör på Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.
2017 var ett unikt fredligt förhandlingsår och trots att det enligt Medlingsinstitutet varslades* om 100 stridsåtgärder under 2017 var det alltså bara en enda som genomfördes.
Men Svenskt Näringsliv håller inte med om att förhandlingsåret var fredligt och räknar med många fler varsel än Medlingsinstitutet. Enligt dem utfördes sammanlagt 123 varsel.
Medlingsinstitutet räknar varje varsel som kommer in till institutet som en handling, och utgår då ifrån Medbestämmandelagens definition av stridsåtgärder och varsel. Svenskt Näringsliv å sin sida räknar en varselhandling med upptrappningsåtgärder som flera varsel, och räknar gemensamma varsel från LO:s förbund individuellt.
Enligt Svenskt Näringslivs definition var det alltså nästan 25 procent fler varsel under 2017 jämfört med hur Medlingsinstitutet räknar.
– Man kan räkna på olika sätt. Vi går in i ett varseldokument och ser om det finns flera åtgärder i det, och räknar dem då som separata varsel, säger Kjell Frykhammar, projektledare på Svenskt Näringsliv.
Enligt deras definition var det alltså nästan 25 procent fler varsel under 2017 jämfört med hur Medlingsinstitutet räknar.
Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson tycker att det är problematiskt hur ofta varsel används som en facklig stridsåtgärd, och vill att reglerna ska ses över.
– Ur företagens perspektiv är det rimligt att fokusera på att avtalen inte ger arbetsfred. Det är välkommet att förändringar av reglerna på detta område nu på allvar diskuteras, säger han i ett pressmeddelande.
Inga arbetsdagar försvann i samband med avtalsförhandlingar, men om man ser utanför förhandlingarna så gick ändå 2570 arbetsdagar förlorade enligt Medlingsinstitutet. Den pågående konflikten i Göteborgs hamn mellan Hamnarbetarförbundet avdelning 4 och APM Terminals stod för nästan alla förlorade arbetsdagar. 2405 dagar, nästan 94 procent av totalen, försvann där till följd av strejk och lockout. Den stora majoriteten av dagarna försvann på grund av arbetsgivarnas lockout.
– Två av våra mest erfarna medlare försökte bidra till att lösa den konflikten utan att lyckas, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör på Medlingsinstitutet.
Läs mer: Avgrundsdjup klyfta mellan facken
De resterande 200 dagarna gick förlorade på grund av den vilda sopstrejken i Stockholm under sommaren och en lokal tvist med en SAC-förening.
Om inte konflikten i Göteborgs hamn dragit upp siffrorna hade antalet förlorade dagar slagit rekord sedan mätningarna började 1997. Men sett ur ett nordiskt perspektiv ligger Sverige ändå väldigt bra till när man ser på hur många arbetsdagar som försvinner till följd av strejk och lockout.
Medlingsinstitutets rapport beskrev även löneökningar i Sverige under perioden 2016-2017, där Sverige ligger över genomsnittet i EU med en ökning på 2.2 procent. Vi lägger dock efter länder som Ungern (8,8), Polen (4,8), Tjeckien (5,5) och Tyskland (2,3). Men enligt Svenskt Näringsliv är det inget som sticker ut.
– Tyskland har i många år haft en låg löneökning och de övriga länderna har länge haft svaga ekonomier som på senare tid har stärkts, säger Kjell Frykhammar.
*Fakta varsel:
En stridsåtgärd ska föregås av ett skriftligt varsel. Detta ska lämnas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Syftet med varselskyldigheten är bland annat att motparten ska kunna förbereda sig inför konflikten, men även att medlare ska ges möjlighet att lösa tvisten innan stridsåtgärderna bryter ut.
(källa Medlingsinstitutet)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
