bristyrken Regeringen lägger ned satsningen på branschskolor som utbildar elever inom bristyrken som elektriker och plåtslagare. Svenskt Näringsliv är kritiskt och anklagar regeringen för att ”slarva bort hela försöket” utan att ha något alternativ.
Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan har under många år brottats med färre och färre sökande. För att få fler att utbilda sig till praktiska yrken sjösatte den tidigare regeringen en satsning på så kallade branschskolor 2018.
Tanken är att gymnasieelever som går yrkesutbildningar kan läsa tolv veckor på annan ort för att få yrkesfördjupning som inte kan erbjudas på hemorten. På så sätt kan elever gå kvar på sin skola men samtidigt få nödvändiga yrkeskunskaper.
Men nu har regeringen beslutat att lägga ned satsningen efter vårterminen, rapporterar Tidningen Näringslivet som ägs av Svenskt Näringsliv. Anledningen är att bara åtta av 24 avsatta miljoner användes under läsåret 2021-22. Ett misslyckande, enligt regeringen.
”Inom flera yrkesområden har det varit fråga om ett mycket begränsat eller inget elevdeltagande alls. En förklaring är att modellen att skicka ett fåtal elever till en branschskola ger huvudmännen extra administration och kostnader med krav på samordning rörande elevernas sammantagna utbildning”, sa skolminister Lotta Edholm (L) när hon besvarade en interpellation i frågan från Caroline Helmersson Olsson (S).
Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, anser att nedläggning är fel väg att gå, och att en sådan här satsning måste få ta tid för på sig.
– Nu riskerar regeringen att slarva bort hela försöket som faktiskt har uppgraderat betydelsen av de olika yrkena. Och det utan att ge någon information om vad som ska komma efter, säger han till Tidningen Näringslivet.
Lotta Edholm hänvisar istället till bland annat en ändring i skollagen som regeringen har gjort för att bättre dimensionera olika gymnasieutbildningar efter arbetsmarknadens behov.
Hon säger också, i interpellationsdebatten, att fler utbildningar med riksintag kan vara en lösning. Riksintag innebär att elever går hela sin gymnasieutbildning på annan ort.
Mikael Carlén, som driver en av branschskolorna på Åsbro kursgård, är kritisk.
− Det är helt uppenbart att skolministern inte har förstått skillnaden mellan branschskola och riksintag. Finessen med branschskolan är ju att eleverna inte är tvungna att flytta på heltid till en skola i en ny stad, något som inte alla 16-åringar är mogna att göra, säger Mikael Carlsén till Tidningen Näringslivet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
