Nyhet Sverige utbildar brett och fler döms för människohandel, men arbetet för att stoppa människohandel och exploatering kan bli bättre. Det framgår av en kartläggning av det amerikanska utrikesdepartementet.
Den 30 mars i år dömde Malmö tingsrätt en 23-årig rumänsk kvinna för människohandel till tre år och nio månader i fängelse. Hon hade enligt åtalet tillsammans med tre rumänska män tvingat, vilselett och utnyttjat två unga rumänska kvinnor. De yngre kvinnorna hade tvingats sälja sex i Air Bnb-hyrda lägenheter och på olika adresser i Malmö och näraliggande städer.
Nätverket påstod att kvinnorna var skyldiga dem pengar och innan de betalade skulden skulle de inte få återvända hem. ID-korten togs ifrån dem. Kontrollen av kvinnorna skedde genom slag och hård bevakning. En av de tre männen dömdes till två år för koppleri och en tredje man dömdes för ringa narkotikabrott.
Fallet är det senast upptäckta i Malmö och är typiskt för den människohandel som sker i Sverige. ”Sex-trafficking”, människohandel för sexuella ändamål, är nämligen den vanligaste formen av människohandel här. Rapporten ”Trafficking in Persons 2021” , som kartlagt situationen i Sverige och 187 andra länder under 2020, bekräftar den bilden.
Offren i Sverige är oftast kvinnor och barn från Östeuropa och Västafrika, konstaterar rapportförfattarna. De skriver också att offren för människohandeln med arbetskraft till Sverige i regel kommer från Östeuropa, Östasien och Västafrika. De utnyttjas främst inom städ-, bygg- och budtjänster.
Den omfattande rapporten ges ut årligen av det amerikanska utrikesdepartementet. Från Sverige har bland andra Polismyndigheten och arbetsmarknadsdepartementet bidragit med fakta.
Även andra länders myndigheter och frivilligorganisationer beskriver människohandeln i Sverige. Från Peru rapporterar frivilligorganisationer om att peruanska transpersoner, ”transgender Peruvians”, exploateras i Sverige, och från Polen rapporteras om att det förekommer rekrytering till tvångsarbete. I det bulgariska avsnittet står att barn från den romska minoriteten exploateras för tiggeri. Det förekommer också uppgifter om att män och kvinnor från Mongoliet rekryteras till både tvångsarbete och prostitution.
Sverige och tio andra EU-länder tillhör dock den grupp av 28 länder som utredarna anser vara bäst på att jobba med människohandelsfrågorna. Att vara ett toppnivå-land betyder dock inte att det saknas problem, utan att man uppfyller FN:s minimistandard. Den säger att det ska vara förbjudet med människohandel och straffen ska ligga i linje med brottets allvarliga karaktär. Man ska också arbeta seriöst och kontinuerligt.
Positivt för Sveriges del är att domstolarna under 2020 åtalade och dömde fler människohandlare än tidigare. Tolv personer dömdes till allt mellan villkorlig dom och sex år i fängelse, varav fem dömdes för trafficking med arbetskraft.
Det framhålls också att Sverige höjde minimistraffet för att köpa sex av barn – till fängelse – och regeringen avsatte dessutom en summa om 18 miljoner kronor till ökade ansträngningar för att stoppa tvångarbete. Positivt är också att det har skett en rad utbildningssatsningar från myndigheterna sida under 2020.
Men det finns också klara förbättringsmöjligheter, enligt rapporten. Fem av rekommendationerna är uppfordrande. Sverige bör:
* öka ansträngningarna för att identifiera offer för människohandel med arbetskraft samt öka lagföringen av dem som sysslar med trafficking av arbetskraft.
* öka antalet åklagare som är specialiserade på människohandel.
* förbättra medvetenheten och utbildningen om de risker för sexuell exploatering, påtvingad brottslighet och påtvingat tiggeri som rör asylsökande och ensamkommande.
* inrätta specialiserade bostäder för människohandel, inklusive för
manliga offer.
* stärk det internationella samarbetet för att förebygga och utreda barnsexturism.
Rapportförfattarna tar också fasta på kritik om att myndigheterna borde kunna arbeta mer proaktivt med att identifiera trafficking-offer bland ensamkommande barn. De sätter också ljuset på att finansieringen av stöd till människohandelsoffer brister i kontinuitet och volym. Här lutar man sig mot flera frivilligorganisationers bedömningar.
Av rapportens siffror att döma ser det ut som att antalet offer sjönk under pandemiåret 2020. Under förra året utreddes 191 fall av människohandel och 80 fall av människoexploatering, det brott som regeringen införde 2018 och som tar sikte på dem som exploaterar personer i arbete eller tiggeri. Det var en tydlig nedgång jämfört med 2019 års 272 fall av människohandel och 47 fall av exploatering.
Minskningen skulle kunna bero på att polisens och resurser har gått till annat, vilket enligt rapporten har skett i flera länder som införde hårda lock-downs under pandemin. Men av rapporten framgår också att såväl Migrationsverket som frivilligorganisationerna upptäckte färre människohandelsoffer än 2019. Enligt uppgifter från den svenska polisen är det pandemiårets påverkan på antalet inresande till Sverige och en minskad migration som ligger bakom.
Den svenska polismyndigheten avböjer en intervju om rapportens lägesbeskrivning och rekommendationer. Polisen hänvisar också till den egna årliga rapporten om människohandeln i Sverige under 2019.
Pressavdelningen skriver dock att myndigheten känner igen bilden av att Sverige sköter sig relativt sätt bra i ett globalt perspektiv, men också att man känner igen den kritik som finns inom området människohandel och exploatering av arbetskraft. Här hänvisar myndigheten till Riksrevisionens rapport, Statens insatser mot exploatering av arbetskraft – regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade vilken innebar kritik om hur det svenska arbetet med exploatering av arbetskraft är uppbyggt.
Rapporten från december 2020 visade att mycket få arbetsgivare döms för brotten ”människohandel för tvångsarbete” och ”människoexploatering”. Det fanns när rapporten skrevs endast tre fällande domar från de senaste 15 åren. Den främsta kritiken från Riksrevisionen handlade om att regeringen inte hade gett myndigheterna tydliga uppdrag och mandat. Statens arbete på området brast i alla delar, hette det då.
– Detta medförde, enkelt uttryckt, att Polismyndigheten fick särskilda medel för en satsning om fortsatt myndighetssamverkan för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet enligt beslut från regeringen den 14 januari 2021, skriver Polismyndighetens nationella mediecenters pressekreterare Sofia Hellqvist till Dagens Arena.
På grund av det ekonomiska tillskottet kan sju samverkande myndigheter arbeta vidare inom ramen för det Arbetsmiljöverksledda ”Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet” och här ingår det som polisen kallar branschspecifika insatsveckor. Bland arbetsuppgifterna ingår att identifiera offer för människohandel, förklarar polisen nationella mediaavdelning via e-post.
Dagens Arena har inte kunnat få en kommentar av slutsatserna i rapporten av den för människohandel ansvarige myndigheten. Jämställdhetsmyndigheten uppger semester som förklaring. Även Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet har getts möjligheter att kommentera rapporten.
Läs mer:
Brister i alla delar av arbetet mot arbetskraftsexploatering
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
