JÄMSTÄLLDHET EU:s framsteg inom jämställdhet går långsamt, konstaterar Europeiska jämställdhetsinstitutet. Och sämst går det inom området makt: Jämställdhet inom beslutsfattande.
När Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) räknar samman samtliga EU-ländernas resultat visar det sig att den mätbara totala förbättringen bara är en poäng. I jämställdhetsindexet får vardera land poäng utifrån arbetet inom sex huvudområden: Arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Samt inom arbete med våld mot kvinnor och samverkande former av ojämlikhet.
– Vi rör oss i rätt riktning, men är fortfarande långt från mållinjen. Vårt index, som fastställer ett riktmärke för jämställdhet i EU, visar att nästan hälften av alla medlemsstater ligger under 60 poäng, säger Virginija Langbakk, direktör för EIGE, i ett pressmeddelande.
Snittet för samtliga länder ligger på 67,4 poäng, Sverige som toppar listan har 83,6 poäng – vilket är en förbättring jämfört med 2017 när index senast presenterades. Det är 13:e året i rad som Sverige är i jämställdhetstoppen, den här gången med högsta poäng av samtliga länder inom fem av de granskade områdena.
– Det är självklart glädjande att Sverige återigen utses som bäst i klassen i EU gällande jämställdhetsarbetet. Vi har dock lång väg kvar innan vi kan kalla oss helt jämställda, inte minst när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män, det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister, i ett pressmeddelande.
Läs mer: Lina Abirafeh, en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen inom jämställdhetsarbete
Jämställdhet inom ekonomi, hur finansiella resurser fördelas respektive hur mäns och kvinnors ekonomiska situation ser ut, är det området som Sverige inte toppar listan. Där landar vi på plats fem med 86,8 poäng efter Luxemburg (toppar listan med 91,8 poäng), Belgien (88,3 poäng), Finland (87,6 poäng) och Danmark (87,1).
– Vi har de senaste åren enligt indexet minskat ojämställdheten på alla områden utom ekonomin. Det finns en nedåtgående trend när det gäller den ekonomiska situationen för kvinnor och män. Inkomstgapet kvarstår och risken för fattigdom ökar, särskilt för äldre kvinnor, ensamföräldrar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning. Här finns uppenbarligen fortfarande mycket arbete för Sverige på jämställdhetsområdet, säger Annika Olsson, chef för analys och uppföljning på Jämställdhetsmyndigheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
