Sverigedemokraternas önskan om att bli det nya vårdpartiet tycks vara nära att uppfyllas, trots en politik som varken ger vårdanställda bättre villkor eller patienterna bättre vård. Hur går det ihop?
I maj 2017 deklarerade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att SD ska »bli vårdpartiet i Sverige«, men redan inför valet 2014 började partiledaren aktivt jobba för att profilera partiet genom andra, mjukare frågor.
Målet är att nå kvinnorna. Och man lyckas.
Visserligen är stödet för partiet generellt mycket lägre bland kvinnor än bland männen. 13 procent av kvinnorna jämfört med 26 procent av männen.
Men inom vissa grupper i samhället går utvecklingen snabbare. Bland kvinnliga LO-medlemmar till exempel har stödet för SD gått från knappt nio procent i valet 2014 till dagens 24,9 procent (felmarginal 4,2 procentenheter). I början av året var stödet 14,9 procent.
Läs mer: SD växer bland kvinnor – trots obefintlig jämställdhetspolitik
Redan under valåret 2014, när Jimmie Åkesson besökte över sextio arbetsplatser i kommuner styrda av Socialdemokraterna, riktade man in sig på kvinnorna som jobbar inom vården.
Sjukvården är en av väljarnas viktigaste frågor inför höstens val. Väljarna tycker att vårdköerna, de långa väntetiderna, bristen på personal och andra resurser är de största problemen inom vården.
Och det är framför allt hos kvinnorna som vårdfrågan är stark – 52 procent av dem anser att vården är ett av de tre viktigaste politikområdena, medan endast 36 procent av männen gör samma bedömning, enligt en mätning från DN/Ipsos i slutet av juni i år.
Äldreomsorg hamnar på femteplats på kvinnornas top-tio viktigaste valämnen och på en tiondeplats för männen.
Tillsammans med storleken på invandringen anses vårdköerna vara de största samhällsproblemen.
Fackförbundet Kommunal, som organiserar många av de kvinnor som jobbar inom hälso- och sjukvård, har inga siffror på hur många av deras medlemmar man tror kommer rösta på SD i valet. Men man är medveten om partiets allt starkare ställning bland förbundets medlemmar.
– Stödet för SD har ökat i våra led, men jag vet inte med hur mycket. Det är viktigt att vi pratar om den politik de har, eller som i sjukvårdsfrågan – inte har, säger Tobias Baudin, förbundsordförande i Kommunal.
Det som förvånar Tobias Baudin är att Sverigedemokraterna kan växa så mycket samtidigt som deras politik inte ser till vårdpersonalens bästa och går stick i stäv med de frågor som är viktigast för förbundets över 511 000 medlemmar.
Tobias Baudin nämner bland annat behovet av fler anställda inom vården, trygga anställningar och avskaffandet av vinstdriften.
– Sverigedemokraterna vill minska statsbidragen till kommun och landsting med 13 miljarder, för att kunna investera i välfärden behövs stora skattepengar, inte mindre. Vi vet att de vill ha kvar den vinstdrift som råder. De har stoppat varenda förslag som lagts i riksdagen som innebär en begränsnings av vinsterna i välfärden. Kopplat till de trygga jobben så röstar ju Sverigedemokraterna emot att avskaffa allmän visstid. När vi tittar på deras politik så ser vi att de för en politik som medlemmarna i Kommunal inte vill ha.
Sverigedemokraterna är i vårdfrågor ett parti som står till höger på den politiska skalan. För samtidigt som det råder stor samstämmighet mellan partierna, inklusive SD, kring vilka vårdfrågor som ska prioriteras, där alla partier är överens om att korta vårdköerna, öka tillgängligheten och bygga ut primärvården, så är vägen dit det som skiljer partierna åt.
SD röstar nej till vinstreglering inom välfärden och ja till allmän visstid och hyvling. Nu senast röstade partiet emot regeringens förslag om att skydda universitetssjukhus från privatiseringar.
Tankesmedjan Arena Idé har granskat Sverigedemokraternas vårdpolitik, vad de säger att de vill jobba för och vilken politik som de facto förs.
Sverigedemokraterna säger sig vilja »avskaffa de ofrivilligt delade turerna för vårdanställda, ge sjuk- och undersköterskor möjlighet till kompetensutveckling på betald arbetstid, samt stärka den generella löneutvecklingen. Även karensdagen för vårdpersonal bör slopas, inte minst för att motverka smittspridning.«
Utöver ovanstående vill de även skärpa kraven på hälso- och sjukvårdens verksamheter.
Statsvetaren Lisa Pelling, som är en av författarna till Arena Idé-rapporten, tycker att det är anmärkningsvärt att ett parti som fortsatt vill ge arbetsgivare möjlighet att på obestämd tid visstidsanställa människor, och som enda parti röstade för obegränsade möjligheter för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, pratar om att de vill ge vårdpersonalen bättre arbetsvillkor.
– All trygghet och möjligheter till ett drägligt arbetsliv bygger på att du vet att du har ett arbete att gå till, och att du inte behöver känna dig otrygg för att du kanske står utan jobb om tre månader. Det är bara en tillsvidareanställning som kan ge den tryggheten. SD tycker att anställningsformen “allmän visstid” ska vara kvar. Det är den enda anställningsformen där arbetsgivaren inte behöver motivera en tidsbegränsning. SD vill inte heller göra något åt hyvling, som börjar bli ett problem också inom vården och omsorgen. Att få sina timmar och därmed sin inkomst nedskuren från en vecka till en annan, utan att arbetsgivaren behöver motivera det eller följa några turordningsregler, det är total otrygghet, säger Lisa Pelling, även utredningschef vid Arena Idé.
En majoritet av Sverigedemokraternas egna väljare vill se en vinstreglering inom välfärden men partiet har varit emot alla de förslag som lagts på riksdagens bord.
Det finns också ett samband mellan vinstintresse och personalens arbetsförhållanden. I den privata vårdsektorn är andelen personal med tidsbegränsad anställning eller som deltidsarbetar högre än i den offentliga.
Så väl i Stockholms läns landsting och i Västra Götalandsregionen ställer sig SD i princip helt bakom tanken om att ökad marknadisering av vården är något eftersträvansvärt. Nu senast röstade partiet emot regeringens förslag om att skydda universitetssjukhus från privatiseringar.
SD säger sig fokusera på kvalitet inom offentligt finansierad verksamhet, men var samtidigt med och röstade ner oppositionens krav på en extern revision av Nya Karolinska.
Granskningen visar också att även om majoritet av SD:s motioner på landstingsnivå har handlat om vård, så har det inom SD officiellt prioriterade vårdområden inte lagts en enda landstingsmotion de senaste två åren.
Ofta handlar det istället om frågor som på något sätt kan relateras till migrationspolitik, så som att införa en »neutral klädpolicy fri från religiösa och politiska symboler«, förbud mot omskärelse av pojkar utan föreliggande medicinska skäl och frågor om tolk.
I debatten har Jimmie Åkesson framhållit att partiet satsar 11 miljarder mer på sjukvården än den sittande rödgröna regeringen. Socialdemokraterna menar att de istället minskar anslagen med 13 miljarder, den summan de minskar statsbidragen till kommunerna och landstingen med.
30 procent av de allmänna statsbidragen går till landstingen och 87,5 procent av landstingens verksamhet rör utgifter för hälsa- och sjukvård. Socialdemokraterna hävdar att neddragningarna av den här storleksordningen som SD vill göra därför resultera i minskade resurser till vården som motsvarar ganska exakt 13 miljarder över tre år – även med de riktade satsningar på 11 miljarder som SD gör.
Men världen är sällan så svart eller vit och många turer kring de omstridda miljarderna har det varit. Visserligen drar SD ner på anslagen till kommunerna och landstingen, men de kompenseras samtidigt genom sänkt pensionärsskatt med möjlighet till jobbskatteavdrag, minskad invandring och höjt tak i a-kassan.
Nyhetssajten Kit har gjort en gedigen genomgång av hur de båda partierna räknar.
»Sverigedemokraterna är ett tydligt högerparti och vi måste jämföra den politik de röstar igenom och för, med vad våra medlemmar vill ha.«
Vårdförbundet tog redan 2014 ett beslut att tydlig markera mot Sverigedemokraterna i valrörelsen samma år. Vårdförbundet deltog inte i arrangemang med partiet och SD bjöds heller inte in till förbundets möten med riksdagspartierna om vårdpolitik.
Det samma gäller i år. Förbundet, som organiserar 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, valde att till ett regionpolitiker-mingel i Västmanland i slutet av maj inte bjuda in SD.
Trots att partiet vill jobba för det som är vårdförbundets viktigaste fråga: höjda löner.
– Vår värdegrund är en annan än Sverigedemokraternas. Vi har jämfört deras partiprogram med våra stadgar och yrkesetiska koder och skillnaderna i grunderna är helt enkelt för stora. Vårdförbundet ansluter sig till FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheterna som fastslår att »alla ska ha rätt och tillgång till en god och välfungerande hälso- och sjukvård«. SD:s rättighetstänk utgår från nationalitetstillhörighet, vi utgår från människan, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, och tillägger:
– För mig skulle det vara att rättfärdiga SD:s nationalistiska politik att samarbeta och synas tillsammans. Jag och andra från Vårdförbundet har dessutom fått ta emot hot när vi uttalat oss om SD:s politik, på ett sätt som inte skett när vi haft åsikter om andra partier.
Bakom beslutet står Vårdförbundet styrelse och samtliga lokalföreningars ordförande.
Hur många av Vårdförbundets medlemmar som stödjer SD har förbundet inga siffror på, men enligt SCB har stödet inom TCO-förbunden ökat och ligger nu på 11,1 procent.
Lisa Pelling, utredningschef för Arena Idé, förstår varför Vårdförbundet valt att ta avstånd från Sverigedemokraterna.
– Jag tror att en absolut majoritet av Vårdförbundets medlemmar sätter vårdens etiska koder först. Det är förståligt om en turist i Sverige inte kan påbörja en lång cancerbehandling här, men SD vill ju inte ens att människor som har fått uppehållstillstånd ska ha tillgång till samma vård som svenska medborgare. Den bästa vården ska ges exklusivt till bara en del av samhället, jag förstår att Vårdförbundet inte delar den synen.
I arbetet med Arena Idés rapport tyckte Lisa Pelling det blev tydligt att SD ändå inte är ett parti som de andra. I rapporten står det: »Inget annat parti lägger sådan vikt vid medborgarskapets betydelse, och bara Kristdemokraterna har en politik som lika konsekvent som SD utgår från ett heteronormativt kärnfamiljsideal.«
– Deras främlingsfientliga agenda sipprar upp på alla områden och är genomgående deras motor och huvudfokus.
Så hur kommer det sig då att partiet ändå växer i styrka bland vårdpersonal?
Tobias Baudin, ordförande Kommunal, tror att partiet har vunnit på att uppfattas som ett parti som står utanför etablissemanget, och som ett parti som vill göra någonting annat och nytt.
– Men så är inte fallet. Sverigedemokraterna är ett tydligt högerparti och vi måste jämföra den politik de röstar igenom och för, med vad våra medlemmar vill ha.
Bilden av att vara ett parti som står utanför etablissemanget tror även Lisa Pelling delvis kan förklara partiets framgångar generellt. Rörande specifikt varför SD lyckas profilera sig som ett vårdparti tror hon beror mycket på att de levererar enkla svar på komplexa problem.
– I vårdfrågan, som i alla frågor, är de populister. De ger enkla svar på svåra problem. De förmedla bilden av att de andra partierna tycker att det är viktigare att ta hand om nyanlända än personer som jobbar på golvet inom vården och omsorgen. Många upplever att vården har blivit sämre och de lyckas kanalisera den ilskan och uppgivenheten, även om det är deras politik som framförallt fokuserar på invandringen framför annat.
Jimmie Åkesson och hans parti ligger på delad andraplats, tillsammans med Vänsterpartiet på 10 procent, när väljarnas förtroende för partiernas sjukvårdspolitik mäts. 22 procent av väljarna tycker att Socialdemokraterna väljarna har den bästa vårdpolitiken.
S har dock tappat stadigt i förtroende undersökningarna de senaste åren, medan SD tar jättekliv uppåt.
Läs mer: SD:s kvinnoförbund driver inga frågor
Läs mer: Rapport: SD tar inte arbetarnas parti
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
