Elbilar Enligt forskning skulle en svensk helomställning till elbilar kräva hälften av världens litium- och koboltproduktion, givet dagens batterimodell. Organisationen Swedwatch menar att vårt växande behov har stor påverkan på människor och miljö, och att vi måste prata om en rättvis omställning i stället för grön.
För att Sverige ska klara målet att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030 krävs att en miljon bilar på vägarna är laddbara. Men forskning visar att om Sverige skulle ställa om hela bilflottan behöver vi mer än hälften av den årliga globala produktionen av kobolt och litium, givet dagens litiumjonbatterier.
Enligt forskning har utvinningen av metallerna dessutom märkbar påverkan på människor och miljö i framför allt Kongo-Kinshasa, där 70 procent av världens koboltproduktion sker. Men det är främst produktionen av två andra material till batterierna som har negativa hälso- och miljöeffekter, nickelsulfat och kopparfolie.
Organisationen Swedwatch bevakar och rapporterar om förhållandena i områden där metallerna utvinns. År 2019 publicerade organisationen en rapport som visar hur kopparutvinningen i Zambia har påverkat människor och miljö där. Gruvindustrin har medfört föroreningar i vattnet och försurat marken och gjort den ofruktbar, enligt rapporten.
– Konsekvenserna vi har sett i Zambia är ganska representativa för det vi har sett på andra platser. För många företag ligger fokus på att den gröna omställningen ska gå så fort som möjligt, och inte på mänskliga rättigheter, säger Mathieu Vervynckt, chef på Swedwatchs avdelning för leveranskedjor.
Rättvis omställning i stället för grön
Enligt organisationen har det i och med vår gröna omställning uppkommit ett slags ”scramble för förnybar energi”, vilket innebär ett stort tryck på metaller som är nödvändiga i vår elektronik och våra batterier.
En rapport från FN konstaterar att utvinningen av naturresurserna står för mer än 90 procent av förlorad biologisk mångfald och omkring hälften av världens växthusgasutsläpp.
– Detta har ett liknande mönster som de koloniala, när vi exploaterade naturtillgångar och billig arbetskraft. Grön omställning i sig självt är inte hållbart. Vår nuvarande efterfrågan på nickel, kobolt och litium kan leda till miljöförstörelse och tvångsförflyttningar av samhällen vilket också kan intensifiera konflikter. Det är därför vi måste prata om en rättvis omställning i stället för en grön, säger Mathieu Vervynckt.
Swedwatch menar att vi bör ersätta dagens ekonomi med en mer cirkulär ekonomi, där vi återvinner och återanvänder resurser i stället för att producera nya. Vidare kräver organisationen att batteritillverkarna säkerställer och kontrollerar att hänsyn tas till mänskliga rättigheter och miljö längs hela värdekedjan.
Mängden kobolt minskar kraftigt
Northvolt uppger skriftligt på Dagens Arenas att mängden svåråtkomliga metaller, så som kobolt, kraftigt minskar i batterierna. Och att det sker en kraftig uppgång in natriumjärnfosfat (LFP) och natriumjon.
Batterifabriken uppger också att de har som mål att producera batterier med 90 procent mindre koldioxidavtryck jämfört med de som i dag tillverkas i Kina. Senast 2030 ska minst 50 procent av deras råmaterial komma från återvunnet material.
Vad gäller missförhållandena i gruvorna vore ett steg mot mer hållbar gruvdrift och logistik att ha fler gruvor i Europa, under de höga miljö- och hållbarhetskrav som råder här, menar Northvolt.
”Men det för förstås med sig nya utmaningar i lokal acceptans – och det ofrånkomliga faktum att all gruvdrift har en påverkan på miljön”, skriver Anders Thor, kommunikatör på Northvolt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
